Archive for the ‘Uncategorized’ Category
- In: samhälle | Uncategorized
- 5 Comments
Det blev en lång och stundvis förvirrad bussresa i decembermörkret. Oroliga grupper resenärer som skulle söderut eller norrut formades på den stora byggplats som ska bli Härnösands resecentrum. Anslagstavlan meddelade bara att tåget var inställt och skulle ersättas av buss; ingen anvisning fanns om var denna buss skulle uppträda. De som var något så när hemtama i stan pekade till höger om stationshuset och sa att reservbussar brukade köra upp där men eftersom stora grävskopor nu höll på att bearbeta marken så var man tveksam till den tanken.
- In: manligt-kvinnligt | media | sexualitet | Uncategorized
- 10 Comments
Jag såg Kvällsöppet med Ekdahl i TV4 igår kväll. Temat var sexuella trakasserier inom teatern. Om hur regissörer och andra män med makt utnyttjar den för att tillfredsställa egna sexuella behov. Om hur skådespelerskor i en bransch där det inte råder särskilt stor anställningstrygghet inte vågat tala. Om hur många nu upplever lättnad över att det nu är möjligt.
Och så uppträder ….som vanligt skulle jag nästan vilja säga….en kvinna som tar på sig att föra männens talan….kvinnor tar minsann också för sig, kastar sig i famnen, lägger sig i sängen….det var denna gång Marianne Ahrne som tog på sig uppgiften. Hon menade att det var svårare för en man att säga nej tack till en sexuell invit….av artighet….
Jag kände först bara ite förvirring över hennes utttalanden. Inte för att jag inte tror att det kan vara sant…mera för att det var inte kvällens tema.
Sen när programmet väl var slut och jag funderat lite förstod jag vad min förvirring…och lätta olust …stod för.
Jag tycker att det skulle vara klädsamt …och faktiskt mera trovärdigt …om de män som nu eventuellt också känt sig sexuellt trakasserade kunde framträda själva och föra sin egen talan.
Däremot kan jag som älskare av teaterkonsten i alla dess former helt och fullt instämma i vad Marianne Ahrne sa som slutreplik….ungefär: vi begär av skådespelare att de på scenen ska visa upp sin nakna själ och då är det vår uppgift att ”bära dem på händerna” emellan scenframträdandena. Jag omtolkar det som att vi ska måna om deras välbefinnande….
Självklart….
men Marianne Ahrne…jag tror att vi kan överlåta till män att ta eget vuxet ansvar och själva redovisa vad de tänker och känner….
Fridfull jul
Posted december 26, 2009
on:- In: lantliv | Uncategorized
- 12 Comments
Annandag jul. Inga gäster. Bara dottern och jag i soffan framför julgranen. Lite bestyr med att hålla brasorna igång i kök och sal. Och hämta in ved. Fridfullt fast stormen ligger på farstudörren så man nästan inte får upp den…men i gengäld skjuter den på när jag bär hem min fulla vedkorg…
Du ser ut som nån från 1800-talet när du hämtar ved säger dottern. Jag skrattar …det är den enda strapats jag behöver utsätta mig för idag… får en liten tankeställare om hur bra vi har det jämfört med förmödrarna som inte hade något kylskåp fyllt med vällagad näringsrik mat…och ingen varmvattenberedare och ingen tvättmaskin. Inte ens tvättmedel, de gjorde själva tvättmedel på aska…och lut tvättade min mormor i
Som en liten påminnelse om forna tider använder jag aska till att göra ren glasrutorna i braskaminen. Suveränt rengöringsmedel så …men till kläder…nej tack….
Jag känner mig just nu så innerligen tacksam för allt som fungerar. Jag har varit borta från min röda stuga ett par veckor i december och då passade det på att bli jättekallt här, så kallt så att trots alla försiktighetsåtgärder …inklusive granne som tittade till och tappade lite vatten ibland… så frös vattenledningen in till duschrummet…panik….det planerade idylliska julfirandet hotat….ringa till vän….det är klart jag hjälper dig…in med värmefläkt….och efter två dygn rann vattnet igen….så nu uppskattar jag så det som jag vanligen tar för självklart…tänk att man ska behöva förlora det för att förstå vad det betyder…
God fortsättning på helgdagarna alla mina besökare och kommentatorer….
Helhet
Posted april 1, 2009
on:Jag var helt oförberedd på gårdagkvällens upplevelse. Min väninna hade bokat biljetter åt oss ….vi skulle lyssna på en estradpoet. Namnet sa mig ingenting. (Jag måste med viss genans erkänna min brist på bildning inom många områden).
Redan i foajén kände jag en förväntansfull stämning…förmedlad av många av mina goda vänner som visste mera om vad som komma skulle. Vi bänkade oss, fullsatt salong, 370 människor publik…
Så kom han in på scenen. En ensam man, klädd i svart kostym och vit skjorta med en slokhatt över ett burrigt hårsvall…två enkla strassmycken, det ena i hatten, det andra på kavajen. I två och en halv timme trollband han oss ….med att dela med sig av sina dikter…..Björn K Öijer…..
Jag vet inte vad som fångade resten av publiken…. för mig var det HELHETEN….från kroppsspråk och klädsel, röst, mimik, fokusering, explosivitet, total närvaro i den egna kroppen och samtidig medvetenhet om oss, publiken …var och en i salongen….alla var vi inbegripna i hans ”allihopa” när han tackade för applåderna. Språket, dikterna var bara en del av det HELA. Spektrumet av känslor: vrede, ömhet, vemod, sorg, attraktion, bitskhet, aggression, hopp, drömskhet…jag minns inte allt….jag har det säkert registrerat någonstans i kroppen…en självklar humor och självdistans….
Han tycktes ha lika svårt att skiljas från oss som vi från honom när det var över…
Tänk om en enda av våra politiker kunde tala med en sådan övertygelse …..
Människa trots allt
Posted mars 17, 2009
on:Aftonbladet hade en obehaglig rubrik på första sidan idag. Man kommer inte undan, tidningarna ligger i blickfältet när man står i kassakön. ”Odjuret” står det med stora bokstäver över hela första sidan. Det är Josef Fritzl i Österrike som avses.
Det var lite märkligt att möta den tidningssidan i väntan på att få betala min middagsmat. Jag hade bara några timmar tidigare läst om att det funnits många undringar omkring familjen Fritzl …från bagaren som sålde mycket bröd och från reskamraterna på thailandssemestern som undrade varför Fritzl köpte kläder i barnstorlek till sin fru….(varför ställde dom inte en enkel fråga?) …och jag hade överraskats av en ömhetskänsla för en familjefar som måste ha haft ett fasligt bestyr att ordna mat och kläder till en familj som ”inte fanns”…. kan ni föreställa er omsorgsbördan???? Jag kunde det för ett ögonblick och plötsligt trädde en människa fram….
Bilden av människan hade också fått sin näring av ett inslag i gårdagens Aktuellt då en av de terapeuter jag respekterar högt….en kvinna som i många år arbetat med terapi med män dömda för sexuella övergrepp på barn…beskrev hur ”man gör en förövare” och talat om upprepade kränkningar mot ett känsligt barn…
Jag känner från min egen uppväxt ….och senare återblickar på den ….det fenomen som psykoanalytikern Alice Miller kallat ”den svarta pedagogiken” i sin bok ”I begynnelsen var uppfostran”. Kanske är det därför jag …om än blott för ett kort ögonblick….kunde identifiera mig med Fritzl.
Den svarta pedagogiken bygger på kroppsaga, tystnad, stänga in i mörka rum, rädsla, ensamhet, skam. Kan ni föreställa er skammen som gömmer sig bakom den blå pärmen han håller framför ansiktet?
Jag kan inte riktigt men eftersom jag tränat mig i empati kan jag ana…..
För att undvika missförstånd här: ingen svart uppfostran i världen ger någon människa rätt att förgripa sig på en annan på något som helst sätt. Jag har ingen önskan att på något sätt försvara de handlingar Fritzl gjort sig skyldig till.
Men jag skulle önska att vi kunde se att han är en människa trots allt. Jag tror inte att det är bra för oss att kollektivt utse honom till ett odjur. Jag är rätt säker på att det inte tjänar vår egen mänskliga växt och mognad.
Stoppa världen….jag vill kliva av
Posted mars 17, 2009
on:Nu är det dags att dra i nödbromsen. I senaste nyhetssändningen idag hörde jag att grisar skållats levande på ett antal slakterier tillhöriga Scan. Personalen hade missat att avliva dem!!!!
VD:n försvarar sig med att man drivit upp takten så att slaktarna blir alltför stressade. Inget nämndes om hur man tänkte tackla detta….
Tack, jag har fått nog! Jag bojkottar Scan från och med idag. Jag är en droppe i ett konsumenthav ….och havet består av droppar
Fragment om kvinnoliv
Posted mars 9, 2009
on:Igår var det internationella kvinnodagen. Jag hade full sysselsättning med annat så mina tankar om det nyhetsflöde som kom i min väg på den ena eller andra sättet kommer på pränt först idag:
Genom köksradion hörde jag att man i något land ….min hjärna tog inte in vilket…..förmodligen för att jag inte förmår hålla mig klar i huvudet när omskärelse av små flickor kommer på tal…
men i alla fall…nu håller man på att gå över från faraonisk omskärelse till sunna- omskärelse …i alla fall i städerna. Utveckling går i små steg……
I vårt ombonade land Sverige har regeringens politik med skattelättnader, ändringar i trygghetssystemen etc. inneburit mer fördelar för männen än för kvinnorna i storleksordningen siffrorna 60/40. Källa riksdagens utredningstjänst. Utveckling går ibland två steg framåt och ett bakåt….jag vill i alla fall se det så….
Jag fick ögonen på ett gammalt tidningsurklipp: den 8:e mars för c:a 25 år sedan fick min väninnas mamma ur Carl XVI Gustafs hand ta emot guldmedalj för 30 års ”prickfri” mjölk. Under de åren hade hon bytt från handmjölkning till att mjölka med maskin. Ungefär 10 kor hade hon haft i sin ladugård. Kan någon föreställa sig vilket uthålligt, idogt, noggrant arbete det innebär? Två gånger om dagen.. dag ut och dag in… år ut och år in … vara så varsam om mjölken att den var perfekt….hon gjorde det definitivt inte för medaljens skull….den var hon föga imponerad av….
Små fragment om kvinnoliv! För den som vill få flera kan jag rekommendera den utställning på Historiska Muséet i Stockholm som heter ”Maria, drömmen om kvinnan”
Senaste kommentarer