Fairymary's Weblog

Jag skrev för en tid sedan om mina sorgsna före detta arbetskamrater på min gamla klinik. ”Det är inte roligt längre”, ”vi måste göra oss otillgängliga”, ”ingen av de beslutande intresserar sig för vad vi gör, bara för hur mycket vi ska spara”……

Igår och idag har jag utifrån stött på de barrikader inför vilka sjukvårdspersonal numera jobbar. Telefonsvarare, tryck 1, tryck 2, tala in ditt telefonnummer….i bästa fall: du kommer att bi uppringd kl. si och så, i andra fall: vår kö är nu full, återkom imorgon…..

P.g.a. förtvivlan över en nära väns hastiga odiagnosticerade synförsämring lyckades jag med konsttycket att bli uppringd av en sjuksköterska efter bara en timme. Jag försökte lägga band på min upprördhet….hon är inte personligen ansvarig för vad som sker. Jag fick veta att ”väntelistan är en katastrof”…..

Igår var en av de stora nyheterna att Socialstyrelsen tänker utkräva böter från Stockholms läns landsting för att de inte kommit tillrätta med sina överbeläggningar….

Herre Gud, varför tror ni att man överbelägger? För skojs skull? Jag ser för min inre bild stressade jourläkare som av medicinska skäl inte kan skicka hem SJUKA människor. Sjuka människor kan kanske ses som ett administrativt problem, men glöm för guds skull inte att det är MÄNNISKOR vi talar om. Ibland vet jag inte vilka som är mest utsatta, de sjuka eller personalen. Det är bara en tidsfråga innan också personalen är patienter……så som de behandlas av sina arbetsgivare……

Jag kan inte se annat än att ett stort bötesbelopp innebär ytterligare sparkrav med åtföljande belastningar på den personal som fortfarande orkar.

Det måste finnas ett annat sätt att tänka……

Tack gode Gud att jag inte behöver arbeta inom vården mer. Hjälp mig att hålla mig frisk så att jag inte behöver anlita den.