Fairymary's Weblog

Archive for the ‘våld mot kvinnor och barn’ Category

Under mina år som aktiv kvinnoläkare mötte jag många kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp. Det tog i och för sig många år i yrket innan jag första gången hörde en berättelse av en vuxen kvinna. Den handlade om om hur en man i förtroendeställning, en präst, förgripit sig på två unga flickor, min patient och hennes kompis. De hade kommit att prata om det i vuxen ålder och insett att de hade liknande upplevelser. Deras samtal ledde vidare till att min patient lärde mig något viktigt om samband mellan ”obegripliga” symtom och tidigare övergrepp. Hennes livshistoria var en av många som gjorde starkt intryck på mig och som präglat min inställning till detta fullständigt ofattbara fenomen, att vuxna människor tillåter sig sexuellt kränka barn.

Idag läser jag i Dagens Nyheter om Patrik Sjöberg. På liknande sätt var det i dialog med en kompis som varit med om övergrepp av samme tränare som han fattade sitt beslut att berätta om vad han varit med om. Eftersom jag varken känner Patrik eller hans numera avlidne tränare kan jag tillåta mig att känna enbart glädje och tacksamhet över att han offentliggör sin historia. Jag vet att det krävs ett stort mod att göra det.

Det är tystnad som gör det möjligt för pedofiler att fortsätta skada barn och unga.

Idag när jag tar del av nyheten om att Sven Otto Littorin skulle ha köpt sex kom jag osökt att tänka på Karin Boyes diktrader:

”Du skall tacka dina gudar om de gör all skam till din

du får söka tillflykt lite längre in”

Vilken mardröm du befinner dig i Sven Otto….vem vill få sina mörkaste hemligheter avslöjade för svenska folket …eller ännu värre: för sina barn?

Men vet du vad! Jag tror att detta är ditt livs möjlighet! Om du väljer att inte lägga ansvaret utanför dig ….hos media eller hos din exfru ….eller vem du nu skulle frestas att anklaga för att ditt liv ser ut som det gör…..

OK….vem är jag att avgöra om Aftonbladets källa talar sanning….men nu ser det ut som det gör….

Om du skulle använda den professionella hjälp media säger att du varit klok nog att anlita….till att bättre lära känna den Sven Otto du i själva verket är….

…kommer du troligen att bli varse att det finns en tillflykt….i de nära relationerna, i insikten om vad som är viktigt och mindre viktigt i tillvaron, i paradoxen att vi samtidigt som vi är maktlösa inför livet så är vi också …var och en av oss….den enda som har makt att förändra våra egna liv….

Du talade om maktlöshet inför det faktum att du inte kan skydda dina barn….nej vi kan inte skydda våra barn mot livet…..eller mot våra egna misstag…och jag är rätt säker på att du kommer att bli varse att dina barn älskar dig trots allt….även om berättelsen att du köpt sex är sann….det talas ibland om att föräldrars kärlek till barnen är den starkaste kärleken….jag tror att det är barns kärlek till sina föräldrar….

Du är på många sätt priviligerad Sven Otto. Du behöver troligen inte lida ekonomisk nöd, du behöver troligen inte snyftande förklara för någon läkare varför du inte kan sköta ditt arbete, du behöver troligen inte få besked från Försäkringskassan att dina skäl inte är giltiga för sjukskrivning….

allt medan du rättar upp ditt liv så att du kan återgå till arbetslinjen…..

Det var Littfest i Umeå igår, Norrlands motsvarighet till Göteborgs bokmässa. Många härliga upplevelser av skilda slag. Det ojämförligt starkaste intrycket som dock inte kan sorteras inom kategorin härligt ..gjorde Anna Skaldeman. Ung, liten och tunn, rakryggad, klar och tydlig berättade hon om innehållet i sin bok ”Torsksverige – om sexslaveri i välfärdsstaten”. På 20 minuter lyckades hon få hår att resa sig, tårar att rinna, vrede att koka.  Hon beskrev hur hon under en resa i Asien ….samtidigt som Lukas Mooddysons film Lilja 4- ever var aktuell i Sverige …blev varse fenomenet trafficking som en global, lukrativ, snabbt växande affärsverksamhet.  Rika män köper sex som levereras av unga kvinnor och barn från fattigare områden. Det vanligaste är att en ung kvinna lockas med löften om ett bättre liv i ett annat land utan att veta att hon kommer att tvingas vara tillgänglig 24 timmar om dygnet för okända mäns sexuella behov, att hon kommer att skuldsättas och inte ha möjlighet att ta sig ur. Orden människohandel och slaveri verkar vara de mest adekvata beteckningarna. Ordet prostitution kan ge intryck av  uppgörelser mellan likvärdiga …och det handlar det ytterst sällan om.

Anna gav i form av en dikt en bild av hur en svensk välbeställd man med en fin bil släpper av sin vackra dotter för en balettlektion, kör en mindre sträcka, plockar in en annan ung flicka som han köper sex av, åker och handlar, hämtar dottern från balettskolan, kör hem till familjen och har myskväll.

Två vägar att göra motstånd mot denna vedervärdiga verksamhet:

1. Minska efterfrågan. Hur det ska gå till överlämnar jag till män att räkna ut. Anna hade en del förslag.

2. Bekämpa de ekonomiska klyftorna mellan länder och mellan olika klasser inom länderna. Det är lättare för mig att greppa. För att vi inte alla skulle gripas av hjälplöshet inför denna ohyggliga verklighet….nära 2 miljoner barn och unga kvinnor cirkulerar i världen på detta sätt…gav  Anna ett litet tips om vad vi alla kan göra: köpa rättvisemärkt kaffe istället för vanligt. Det kan ge en fattig familj råd att skicka sina döttrar till skolan istället för att lämna ut dem till att överleva …som sexslavar. Tänk…om det vore din dotter eller son som du inte kunde försörja!

Om någon störs av att jag skriver om män som köper flickor så kan jag meddela att även pojkar säljs, även kvinnor köper, men det är oftast män som köper även pojkarna.

Kära mina läsare, köp boken…och rättvisemärkt kaffe!

Bjästadramat har förstås berört även mig de senaste dagarna. Men jag har känt mig ovanligt ordlös. Jag inte haft den minsta drivkraft att formulera mig på min blogg eller ens kommentera på någon av de få bloggar jag besökt. Jag har glatt mig åt att många nyanserade och kloka synpunkter har verbaliserats …och känt att eventuella synpunkter från mig varit överflödiga…

Jag har tillbringat några dagar i en vacker och skyddad miljö omgiven av granskog och hav. Där har jag i lugn och ro kunnat samtala med en vän om viktiga saker i livet och också om fenomenet ”Bjästa”. Där gick det upp för mig att min ordlöshet  hänger ihop med ett drygt 15 år gammalt trauma.

I början på 90-talet var jag inblandad i ett drama omkring en ung kvinna som varit utsatt för grova övergrepp av en sin pappa. Jag var först inblandad i egenskap av gynekolog och intygsskrivande läkare, senare i en förtroendefull patient-läkarrelation. Jag var också kallad till rättegångar som vittne respektive sakkunnig. Delar av den information jag har omfattas av min tystnadsplikt. Annan information har varit allmän egendom….och vad gäller den senare känner jag mig fri att skriva om den ur mitt perspektiv.

Denna unga kvinna blev  krossad av vuxenvärlden. Hon fick till en början stöd av BRIS och av den barnspykiatriska kliniken. En anständig polisutredning gjordes. Pappan åtalades. Han dömdes så småningom till 10 års fängelse.

Det fanns även då en stark strömning i samhället som tog strid för förövare och som misstänkliggjorde offret. Strömningen gestaltade sig bl.a. i en känd advokat som tog som sin uppgift att rentvå dömda pappor. Det fanns en yrkesgrupp som kallade sig vittnespsykologer. Och det fanns medidadrev……

Kvinnan beskrevs som en ondskefull häxa som inget annat ville än att krossa sin pappa. Pappan blev frikänd. Mediasverige applåderade. Och glömde.

Den kvinnan som då krossades av vuxenvärlden borde nu vara 36 år. Jag vet inte om hon lever, i så fall hur.

Omkring Bjästa har det nu uppstått en mediastorm till stöd för utsatta flickor….

Jag är glad åt att något tycks ha hänt vad  gäller tilltron till barns berättelser om övergrepp. Jag är glad över att Katolska Kyrkan tycks vilja ta itu med övergrepp som under årtionden tystats ned men tankar jag tänker är:

….om den unge Oskar i Bjästa istället varit en etablerad vuxen med ett nätverk av andra inflytelserika vuxna ……istället för en tonåring????

Hade då Uppdrag gransknings reportage fått ett sådant mottagande som det fick?

Min hjältinna heter idag Amanda Ögren

Jag läser då och då lite i tidningarna om den avgångne polischefen, som är misstänkt för våldtäkt och förberedelse för grov våldtäkt mot barn. Helst vill jag hålla det ifrån mig för det väcker minnen av en smärtsam period i mitt liv, då jag i min yrkesroll konfronterades med misstankar om liknande brott begångna mot en av mina patienter…även den gången av i samhället högt upsatta människor. Men det är svårt….

Idag finns en artikel i DN:s nätupplaga som jag tycker om. Psykolog Martin Grann citeras: ”Jag tror förklaringen ligger …i den mänskliga naturen och i människans mörka sidor”.

CG Jung, en av mina inspiratörer i livet, talar om dessa mörka sidor som Skuggan. Det är inte alldeles lätt att kännas vid sin egen skugga. Ändå tror jag att det är enda vägen till ett bättre samhälle, att vi alla tar ansvar …var och en för sina mörka sidor. Lär känna dem, erkänner dem, medvetandegör dem. Ingen av oss kan förändra någon annan. I bästa fall kan jag förändra mig själv.

Jag läser i DN:s nätupplaga att Margot Wallström nämns i samband med en ny tjänst vid FN som ska inrättas för att genomföra en FN – resolution om sexuellt våld i krigförande länder. En annan klok och modig svenska, Christina Doctare, har redan gjort en stor insats i den frågan när hon i samband med Balkankrigen fäste FN:s uppmärksamhet på systematiska våldtäkter.

Jag vill gratulera Margot Wallström och FN! Tror att dom kan vara bra för varandra.

Någon invände på en blogg jag var inne på att det är män som far mest illa i krig. Inte vet jag om man kan jämföra och värdera lidande. Självklart far de flesta illa i och av krig. Männens insats har dock …åtminstone i vissa kretsar…. ett visst ärofullt skimmer över sig. Jag såg nyligen i ett TV-inslag om unga svenska soldater på väg till Afghanistan en ung man med viss stolthet säga att han var bereddd att offra sitt liv för att utsatta i Afghanistan ska få ett bättre liv….ja….jag vet det finns också kvinnliga soldater numera…..

Kvinnornas insats som våldtäktsoffer i krigföringen är mindre glorifierad. De barn som ibland blir frukten av denna skamliga företeelse kommer till en situation som är fullständigt omänsklig och oanständig….

Nu får jag nästan….nej inte bara nästan…..faktiskt….andtäppa igen.

Jag hör i Ekot:

Det finns för få insatser för unga sexualbrottslingar, säger en chef på Socialstyrelsen. Vid sidan av polisens utredningar ska också socialtjänsten utreda misstänkta förövare, men det sker inte alltid. Ingenting har hänt på 10 år. Fortfarande utreds inte vart femte fall!!!

”Det finns inte evidens för några metoder, så man vet inte hur man ska utreda dem” säger en ansvarig på Socialstyrelsen.

Hallå, hallå….hur vore det att sätta sig ner och SAMTALA och ta reda på hur de unga tänker och känner.

Det kan aldrig bli någon evidens om man inte börjar i någon ände. Här har man unga ännu formbara individer….och så lämnar man dem bara i sticket. Och inte bara dem, man sviker också eventuella framtida offer.

”Kanske är det inte socialtjänstens bord, kanske är det sjukvårdens” …säger ansvarig tjänstekvinna. Inte är det väl så banalt att vuxna tycker att det är svårt att tala med ungdomar om sex?

Vill i det sammanhanget göra reklam för Kärleksakuten.