Fairymary's Weblog

Arbetslinje in i absurditet….

Posted on: december 2, 2009

Jag uppskattar mycket att några av mina kollegor formulerar sig och tydliggör hur absurt de nya reglerna för sjukpenning kan utfalla. I debattartikeln i DN är det cancersjuka som lyfts fram. I min erfarenhet är det även andra långtidssjuka som drabbas av liknande fullständigt vettlösa val. Säg upp din nuvarande anställning, där du fungerar väl, där du har chefens och dina arbetskamraters stöd ….ge dig ut på en oviss arbetsmarknad ….där du kanske kan orka arbeta heltid.

Det är som om människor vore känslolösa robotar med en viss verkningsgrad…nu är den lite rostig men i en annan verksamhet går det kanske att få ut mera av den…..

När man är frisk och stark kan det vara en oerhörd stimulans att få ta sig an nya arbetsuppgifter, att pröva sig själv i nya sammanhang. När man (mer eller mindre tillfälligt) är lite vingklippt kan en gammal trygg arbetsplats hålla en under armarna, ge en tillfredsställelse över att man ändå klarar vissa saker, att man har ett socialt sammanhang, där människor tror på en och vet vad man går för. Kanske är man dessutom bärare av en massa kunskap  som andra på ens arbetsplats inte har….kanske vill man överlämna den kunskapen till nya yngre förmågor medan man fortfarande orkar

Med sitt oerhört fyrkantiga tänkande om att det är bara 100 % arbete som gäller ….och att endera har man arbetsförmåga eller  inte….är jag rädd att regeringens politik tyvärr kommer att missa en massa ”restarbetsförmåga”…i den mån det nu är utfört arbete man är ute efter…

Det finns dessutom en del mänskliga aspekter på detta men just nu förmår jag inte formulera detta….jag är alltför upprörd……

14 svar to "Arbetslinje in i absurditet…."

Det har gått för lugnt. Alliansen kan förlora nästa val p g a detta. Cancersjuka människor som inte får vara sjuka. Dom blir ju ännu sjukare om dom måste gå och oroa sig för ekonomin. Samhället håller på att braka ihop tycker jag. Usch – man vill kräkas på alltihop.

Ja detta är ett verkligt lågvattenmärke i svensk välfärdshistoria. Tänkte igår när jag lyssnade på det nya lagförslaget där politikerna räknar upp vilka diagnoser som ska vara godkända för sjukskrivning att läkarkåren har släppt greppet om att bedöma arbetsförmåga. Vi har på något sätt också misskött vårt uppdrag…..jag mår verkligen illa över detta…

Läkarkåren torde var bättre rustade att tillsammans med patienter avgöra arbetsoförmåga än politiker och tjänstemän, som drivs/piskas av en enda sak – budgetraseri. Jag vet att offentliganställda läkare utsätts för detsamma, och möjligen därför inte vill ägna tid åt sjukskrivningsproblematik – det ger ju inga snygga siffror för dem själva eller kliniken, men läkare har enligt min uppfattning såpass mycken intellektuell hederlighet att de inte accepterar vad politiskt stolletok som helst.

Sjuksköterskan, sjukvårdsministern CHP däremot, som BLÅljuger (alternativt är dement) ska inte bara deslegitimeras, hon ska efter årsskiftet själv beordras att inställa sig på arbetsförmedlingen för att prövas för ett arbete där hon varken kan skada egna patienter (hon är legitimerad sjuksköterska) eller medborgare.

Det var en chockerande nyhet att försäkringsministern är sjuksköterska….faktiskt….det ger en helt annan dimension åt hennes okunniga och känslolösa uttalanden

Jag jobbar med läkarstudenter på näst sista terminen just dessa dagar och sjukskrivning är ett laddat ämne…..vi är ett par kollegor som gör vad vi kan för att peppa dem att stå för sina bedömningar när de kommer ut i verkligheten….vad mer kan jag göra?

Fairymary

Jag vet inte.
Skönt att skriva eller säga den friskvårdande mening som jag tidigare i mitt liv använt alldels för sällan🙂

Jag tror detta med sjukförsäkringen och socialförsäkringen kommer ligga högt på agendan inför valet nästa år. Samtidigt så vidhåller jag fortfarande att svenskarna själva bidragit till de rejält åtstramade reglerna kring försäkringskassan och deras beslut som emellanåt är helt uppåt väggarna.

Eftersom vi under ett antal decennier ”våldtagit” social- & sjukförsäkringarna i detta land så var det dags för denna åtstramning av regelverket men tyvärr slår det ju väldigt hårt mot de som verkligen är sjuka. Det är en konsekvens de tyvärr får ta på grund av simulanternas fuskande. Läste någonstans att uttaget av VAB minskat radikalt mot för fyra år sedan och där var det mycket enkelt för den som ville fuska att… kort och gott… fuska

alnabone! Av naturliga skäl har vi olika perspektiv på denna fråga. Jag har suttit och sitter ibland fortfarande ”i samma rum” som de som är sjuka och drabbade. Jag har aldrig träffat någon fuskande, däremot har jag träffat många som med rätt rehabilitering …och då menar jag verkligen medicinsk och social rehabilitering ….kommit tillbaka till meningsfullt arbetsliv efter lång sjukskrivningstid. Det skulle finnas oändligt mycket mer att göra vad gäller rehabilitering….men det är också en fråga för det medicinska etablissemanget att synliggöra den frågan….

Jag kan lätt bli mångordig i den här frågan som ligger mig oerhört varmt om hjärtat ….men nu är det snart julafton och jag har massor kvar att göra…

GOD JUL

Fairymary!

Vi har i sak absolut inte olika perspektiv på denna fråga. De som är sjuka ska definitivt ha den hjälp, vård och rehabilitering. Att dessa grupper av människor nu dessutom förutom sina fysiska och psykiska åkommor dessutom ska lida av ekonomiska sådana är på ren svenska: FÖRJÄVLIGT!

Det jag belyste är dock konsekvensen av åratal av ”systematiskt utnyttjande” av sjukförsäkringarna, föräldrar som tagit lite ”semester” genom att ”vabba”, sjukskrivningar för att man är bundis med läkaren, simulanter, hypokondriker etc.

Nu när regeringen stramar åt reglerna för detta så blir, beklagligt nog, även de som faktiskt ÄR svårt sjuka dragna över samma kam. De får lida av konsekvenserna av andras utnyttjande av social- & sjukförsäkringarna.

Att en uppstramning av systemet var ett måste var nog de flesta överens om men samtidigt måste det finnas en mänsklighet bakom bedömningarna. Det jag kan tycka är märkligt är att Försäkringskassan har egna läkare som ska göra en bedömning på en redan gjord bedömning. Någonstans måste det ju ändå vara så att, kan vi inte lita på de läkare som ställer diagnosen så är det väl dags att riva upp hela försäkringssystemet och göra om det. Här vore det kanske bättre att granska de läkare som genererar mer sjukskrivningar än andra och se i fall de är för generösa med dessa…

God fortsättning och innan det, ett gott slut!🙂

Mvh
A

God Jul önskas fairymary och hennes kommentatorer.
Tack för ett trevlig blogg-år !

Tack Josef och mrmhalland för vänliga julehälsningar. Här sitter jag nu i mitt levande julkort med brasor tända och snön vinande utanför fönstren, risgrynsgröt på gång till dottern och mig…

Jag önskar er god och glad fortsättning på helgerna!

Alnabone!

Det är ingen dum idé att granska vissa läkare ….mycket bättre än att sätta sjuka människor ute i kylan…

Jag menar också att svensk sjukvård har en hel del att förkovra sig i vad gäller rehabilitering. ”Vi” är jättebra på akutsjukvård men då det gäller långvarig sjuklkighet, t.ex. svårtolkade smärttilstånd är vi urusla …och det drabbar våra patienter. Det har högre status inom kåren att göra livräddande insatser än att arbeta med tålamodskrävande diagnostik och behandling. Dessutom kräver rehabiliteringen oftast tätt samarbete med s.k. ”paramedicinare”, dvs. sjukgymnaster, kuratorer, psykologer, arbetsterapeuter.

”Vår” vetenskapssyn är också ett hinder….medicinsk vetenskap grundar sig på studier där man jämför grupper med varandra….och det är bra i många sammanhang. Då det gäller rehabilitering går det inte att luta sig mot kunskap om grupper; man måste ha ett strikt individuellt perspektiv….och förmågan att se det friska i individen för att hjälpa till att ”bygga” därifrån….

Tror att mycket av försäkringskassans anseende kring sjukskrivningar kunde lättas genom att istället för att ha egna ”läkare” som bedömmer sjuka utifrån bara vad som är skrivet på papper så kunde de istället kräva ett andra utlåtande, kanske av någon, av FK, specificerad läkare.

Är för övrigt övertygad om att alla människor, visst kan ha kortare sjukskrivning, men också mer eller mindre kan jobba

// Anders
http://blogg.aftonbladet.se/aceeo/2010/01/alla-kan-jobba

Välkommen till min blogg Anders. Jag håller med vad gäller försäkringskasseläkarna som fattar livsavgörande beslut utan att träffa de människor de bedömer. Jag saknar också verkligt rehabiliterande åtgärder för sjukskrivna människor. Det finns en hel del kunskap men det är väldigt slumpartat hur den används. Den kräver arbete över yrkesgränser och där är min egen kår inget föredöme precis.

Jag tror mig veta att friska människor både kan och vill arbeta och älska…ett uttryck jag lånat från Sigmund Freud

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: