Fairymary's Weblog

Amatör-teologi-filosofi

Posted on: oktober 16, 2009

Nu ska jag sticka ut näsan och bli lite amatör-teolog-filosofisk. (Plötsligt ser jag vad ordet ”amatör” betyder…..det måste förstås komma från det latinska ordet ‘amare’ som betyder älska….) En av mina vänner berättar på Facebook om ett föredrag han lyssnat på. Han skriver så här: ”Har ikväll varit på universitetet och sett på en film om Hebron, med efterföljande pratstund !! Detta mänsklighetens gissel med ”den starkes rätt”, maktutövning undercover. Intellektualisering används för att göra om invasion till bosättning. En hävd sen biblisk tid…blossar än…borde man göra om världshistorien kanske…”

Jag har många varmt kristna vänner som till min stora förundran tar stark ställning för Israel vad dom än gör. ”Guds egendomsfolk” kallar dom judarna. Samtidigt läser jag i min Bibel (inte så ofta men jag minns vad jag läst): ”Gå ut och gör alla folk till mina lärjungar”….”Här är icke jude eller grek, här är icke man eller kvinna, alla ären I (=är ni) ETT i Jesus Kristus…..”. Det är Paulus som skriver så i något av sina brev.

Jag fick stor hjälp att förstå… inte allt…., men lite mer av det drama som engagerar så många….när jag läste Jonas Gardells bok ”Om Gud”. Han hjälpte mig att förstå de olika gudsbilder som möter oss i Bibeln, alltifrån straffets och hämndens gud till kärlekens milda, förlåtande, självutgivande. Han lägger ett historiskt perspektiv och ett utvecklingsperspektiv på gud. Den hämnande, straffande guden förklarar han som en stamgud, en gud specifikt för det judiska folket. Andra stammar hade andra gudar förstås. Detta ”skimmer” som vilar över det judiska folket …och därmed i viss mån över Israel förklarade en av mina judinne-väninnor som så att ”vi är ett folk med en ovanligt väl dokumenterad historia”.

Men Israels stamgud kan väl inte vara hela världens gud bara för att man har en väl dokumenterad historia? Liksom inte heller Allah kan vara hela världens gud….   Jag ser just nu konflikten i Mellanöstern som två syskon som bråkar om vem som har mest rätt till sin mamma: ”det är min mamma”….”nej det är min”….och slår varandra i huvudet med olika tillhyggen…..

Om Paulus hade skrivit brev idag …eller om han helt enkelt inte varit grek utan palestinier….hade han kanske sagt: ”Här är icke palestinier eller israel, båda är ni ETT enligt kärlekens lag”

112 svar to "Amatör-teologi-filosofi"

Och kanske mest skrämmande är att det i grunden är samma Gud vi tillber, vare sig vi kallar oss kristna, judar eller muslimer.

Ja Peter…så säger min inre logik också ..

Alla religioner jag känner till utom, hinduismen menar att det bara finns en gud.
Ligger det något i det så kan jag bara komma fram till att vi bara har olika namn på vår gud.
För..människor är vi ju alla som säger detta.

När det gäller mellanöstern finns det väldigt många som vet väldigt mycket.

I den frågan anser jag att man använder sin religion som ett sätt att legitimera sin strävan att vinna land. Från båda sidor.

I stort sett struntar de inblandade i religionen, annars hade de ju strävat efter fred ??

De som är SANT religiösa ber om fred på jorden.
aldrig har jag hört en religiös företrädare, präst eller imam säga ”Må barnen på andra sidan gränsen lida och svälta”.

Stefan Einhorn har skrivit en fin liten bok som heter ”En dold gud”. Han har gått igenom väldigt många religioner grundligt och har i skrifter som tillhör deras mystiska traditioner funnit väldigt lika formuleringar …som skulle kunna tala för att man upplevt väldigt liknande ”saker” i sin kontakt med det högre väsen man kallar gud.

Jag vill dela med mig av en berättelse som jag fick höra idag …ett initiativ för att skapa konstruktiv kommunikation mellan israeler och palestinier….

http://www.smalldogmarketing.com/PDFS/Healing_Words.pdf

”This festival addresses the conflicts between race and religion in the middle east through creativity and the striving to find that which is truly equal and human in each of us”

Initiativtagaren Roi Gal-or är just nu allvarligt sjuk och jag vill på det här sättet synliggöra det arbete han gjort ….och ber om er hjälp att sända goda tankar för hans tillfrisknande så att han kan fortsätta denna konstruktiva verksamhet….

Mary: Judarna har inte erkänt Jesus. Dom väntar på Messias än. Jesus dög inte. Han kunde inte göra underverk. Det Paulus säger står i Nya Testamentet. Judarna har sitt GT.

Det finns heller inte olika gudar enligt Bibeln. Det är Herren Sebaot som är Gud. Han är en krigargud som hatar kvinnor. Men han älskar sitt folk judarna och låter dom göra vad som helst för att ha sin makt kvar. Om det kan man läsa sida upp och sida ner i GT.

Hälsningar Helena!
Tealog

Hej Helena!

Det du beskriver är väl ortodoxa judar. Jag hittade följande om judendomen.

”Och i frågan om judarnas syn på livet och människan är judarna övertygade om att Gud har en plan för världen och det som sker. Planen går ut på att det skall bli fred på jorden. Enligt Toran har Gud utvalt judarna till sitt egendomsfolk som ska hjälpa honom att nå målet. Utvaldheten handlar inte om att judarna skulle vara förmer än andra, utan att judarna anförtrotts den stora uppgiften att framföra Guds budskap till människorna. Det gör dom genom att bära fram sitt lidande, följa Guds bud och visa kärlek.”

Det finns ett annat utvalt folk som menar sig ha till uppgift att bringa fred till jorden….hopi-indianerna. Dom har dock en något lägre framtoning…..

”Allt vad I viljen att människorna skola göra eder, det gören I ock dem.” (Matt. 7:12)
(Motsvarande, fast kanske lite annorlunda formulerat, hittar vi hos de flesta religioner.)

…med tanke på hur världen ser ut, måste människan ha en synnerligen självdestruktiv läggning….

Jag tänker ofta att det är så oerhört märkligt att ”homo sapiens” inte tycks lära sig av historien och erfarenheten….

när har någonsin krig lönat sig?

Exempelvis om man vill ha mer plats att breda ut sig på så kan det funka… fråga tyskarna, eller var det kanske israelerna..?

Krig har alltid lönat sig, för några!
För alla döda, lemlästade, psykiskt förstörda, ruinerade, hemlösa eller allmänt bortkopplade från en meningsfull verklighet är ett krig kanske inte någon särskilt lysande affär.

För vapenindustri, makthungriga despoter och ärelystna politiker och generaler kan kriget vara nog så lönande; i många avseenden.

För bevarandet av höga och stora ideal, upplysande idéer, tankens och kroppens frihet, viljan och rätten att gå vidare mot nya mål kan det ibland vara en nödvändighet; trots att alla förlorar något på det.
Tyvärr har alltför många, alltför ofta, rättfärdigat orättfärdiga krig med högstämd retorik och hycklande politik.

”Vad våldet må skapa är vanskligt och kort
det dör som en stormvind i öknen bort”

Tegnérs versrader bara dök upp i medvetandet.

Visst har du rätt Peter, några vinner, åtminstone kortsiktigt. Och för att stoppa ”Tredje riket”….vad fanns det för alternativ?

Men långsiktigt??? Hatet som gror, våldtagna kvinnor som är skadade för livet, deras barn som ingen vill kännas vid….krigsskadade män som med sin trasighet trasar sönder sina familjer….både hos ”vinnaren” och ”förloraren”

Hitler hade måhända inte kommit till makten, andra världskriget skulle inte ha kommit till stånd om inte första världskriget hade funnits….osv. bakåt i historien….

Ner till Kain och Abel för att fortsätta det teologisk-filosofiska perspektivet…..

Intressant med Kain och Abel perspektivet, hur tänker du?

Jag ägnade en del av min barndom att läsa bibeln tillsammans med min mormor som var djupt religiös. Jag minns att Kain och Abel satte ”myror i huvudet” på mig men då var jag bara ett barn.
Kain och Abel är ju de första människor i bibeln som är född av kvinna och man.
När Kain blir avvisad av Gud riktar han sin vrede mot Abel som framstår som den rättfärdige i bibeln. Detta leder sedan till mord…
Antar att det är en tolkningsfråga men det ena föder det andra…var detta det ”första kriget”?
Vart kommer uttrycket som jag hör ganska ofta ”allt under Guds beskydd ifrån?

Jag tänker som du Ingela att det är det ”första kriget”….om det är en historiebeskrivning i den bemärkelse vi lägger i ordet är osäkert men det är i alla fall en viktig ”myt” och myter har alltid något viktigt att säga oss

Kain blir rasande för att han inte får den BEKRÄFTELSE som lillebror får….kan det bli mer basalt, mer mänskligt än så?

Har du läst Evas bok av Marianne Fredriksson? Om inte rekommenderar jag den. Den skildrar vad som händer med mamma Eva efter brodermordet

Ja, jag har läst alla hennes böcker och var och en av dem gav mig stor behållning. Å andra sidan är jag bokslukare:)

Allt som kan tillföra en något myter, sagor och/eller berättelser är en så otrolig tillgång i livet.

Trevliga samtal ni har här, det finns så många sätt att se de olika religionerna och gudarna som inte är direkt ologiska, i Bibeln berättas om en stark mörk makt som kommer att förleda människor och då kan man placera in flera andra religioners gudar som repr. för denna makt och få en bättre överensstämmelse än om man ser alla som samma Gud..
Ur-hinduismen innehöll också en enda högsta kraft.
Brahma.
Sedan har antalet gudar ”hittats” i en rasande takt.
Inom ockultismen förekommer ”jordeanden” som av några likställes med den kristne Guden och i sin tur några av dessa några anser häröra från solanden.
En stor mystiker, Steiner, berättade att Kristendomens Jesus är denne solande som flyttat över till jorden.
Själv är jag inte kristen och ligger nära ur-hinduismen i uppfattning..

mvh / Hans

Välkommen Hans! Så intressant ….ur-hinduismen är för mig ett nytt begrepp. Vad innebär det?

Är ”din” Steiner den Rudolf Steiner som är antroposofernas grundare?

Det är intressant tycker jag att den mänskliga erfarenheten ”klär sig” i så olika berättelser…..

Tack fairy, ”ur-hinduismen” har jag nog namngett själv, dagens hinduism härstammar från en tro på en värds-själ ”Brahman” (fattas en bokstav i förra inlägget) och var samtida med de äldsta händelserna som redogöres för i GT / Bibeln.
Långt senare kom man till insikt om ”Atman” som är varje människas och djurs/växts del i denna världs-själ (speglar den på ett unikt sätt)
Ännu senare insåg man att det finns en slöja mellan denna världs-själ Brahman och Atman, eller annorlunda uttryckt, det som skiljer Brahman från Atman namngavs ”Maya” vilket får oss att uppleva en fysisk verklighet.
(Ordet ”Maya” lär vara nära besläktat med ”magi”)

Om vi stannar där i utvecklingen av hinduismen så har vi en mycket ren lära utan en massa gudar..
Jag kallar detta ”ur-hinduismen”.

Senare har man alltså personifierat Brahman till ett otal gudar, vissa grenar av hinduismen har en miljon gudar.
Dessutom har man börjat benämna lärare i kastväsende med samma namn så jag tycker att det har urartat…

Det är väl vi människor som lite väl mycket brukar vår fantasi och ger våra behov för mycket utrymme i gamla intressanta filosofier.

Ja, jag avser Rudolf Steiner.
Han var också djupt engagerad inom tesofin men lämnade denna tros-rörelse när man ville utropa Krishnamurti som Messias.
Senare förklarade Murti själv att Steiner hade rätt, han var ingen Messias..

Tack för ett intressant svar. Jag tycker att det är spännande att försöka förstå hur religioner uppkommer. Återigen …jag tror att det är den mänskliga erfarenheten som man klär i olika språk- och bilddräkt. Sen har vi förstås olika erfarenheter beroende på vad vi är ”förprogrammerade” till utifrån olika kulturer….

Det som jag har svårast att förstå numera är den absoluta materialismen

Samma här, men vi har väl alla minnet av den om inte annat sedan någon period i barndomen, egentligen absolut bara för de som inte börjat utöva ett konstnärligt anlag.
Motsatsen, att befrias från ”Maya”….:) är att gå upp i världs-själen eller i alla fall känna dess harmoniska grund-tillstånd, ett slags värme, ja det gör vi också alla särskilt under en fas av sömnen men de flesta minns inget av det, andra kan varsebli detta via meditation och minnas det.
Som läkare känner du kanske till att man använder en ”motsats” till narkos i de fall patienten inte bör sövas under behandling och att patienter då ibland har något att berätta efteråt.
Ketalar, framtvingad meditation, förhöjt dagsmedvetande där all materiell varseblivning filtreras och något alldeles annat framträder, som inte är halucinatoriskt.
Men meningen med våra liv i det materiella låset är ju just att uppleva det.

Det är alldeles ny information om Ketalar. Det jag lärde mig var att det skulle vara väldigt lugnt omkring patienten vid uppvaknandet. På den tiden jag jobbade i narkos-sammanhang var jag fullt uppslukad av det tekniska och praktiska.

Intressant….

Gillar också ditt begrepp ”det materiella låset”…..

Jag tror verkligen på det som lärs ut om Ketalar och jag vill absolut inte göra ”reklam” för medlet..
Låset är ju inte absolut men att få det upplåst är ju onormalt och
för att uppnå det lever man på ett onormalt sätt.
Onormalt långvarig och djup meditation, desperation, dörrar öppnas eller ställs på glänt, jag vet inte exakt varför, kan bara gissa. Alla problem kan inte lösas via det materiella, kanske en hyfsad gissning när det gäller desperation?
Det anses nog sundast att avfärda allt som hallucinationer och mycket är ju sådant men inte allt, det är ett ”farligt” område och mycket svårdebatterat..
Går nog inte att med fördel ta upp med nyutex. läkare..

En av ”mina” studenter sa på sista terminen att han hade genomgått ”den stora naturvetenskapliga hjärntvätten”. Jag kommer ihåg det apropå din sista mening i ovanstående kommentar.

Jag anar vad du menar…

En av mina väninnor ”talar med döda”. Är det något du avser när du skriver att låset kan vara upplåst?

Hon står med båda fötterna på jorden …är en av de mera jordnära människor jag känner….men när hon var barn var det lite obehagligt för då tystades hon med hänvisning till en äldre släkting som blivit intagen på mentalsjukhus

Sympatiskt sagt av studenten, hur bra den akademiska utbildningen än är. Det finns ju alltid något därutöver inom
naturvetenskapliga, medicinska och filosofiska områden samt..

Intressant väninna, hon satisfierar ännu ett område till ovanst. uppräkning, (para-) psykologin. Liksom jag själv och många andra.
När det kommer till raka samtal med ”döda” måste jag ligga lågt,
jag utgår absolut bara från mina egna erfarenheter och där finns
inte detta. Däremot finns (enkelriktade) meddelanden från dem till mig, jag kan heller inte bestämma tidpunkter för sådant.
Givetvis kan jag kontrollera innehållet och det har alltid varit exakt och frapperande hittills.
Men varsel om kommande händelser har inte framburits på det sättet utan på mer sofistikerade, fantastiska sätt, olika varje gång, ibland kopplat till det materiella såsom en bok.

Min mor har dessa egenskaper, starkare, och min mormor såg och talade med andar, hon var inte klassad som mentalsjuk men som en mycket märklig människa med ”nervproblem”.
Telepatisk kontakt med min (levande) mor är tidvis vardagsmat, oavsett avstånd som det verkar, längsta bekräftade avståndet är ca 60 mil.
Min egenhet är detta plus fallenhet för analyser.
(Något som min mor bara ler åt)

Skulle vara intressant att veta vad som finns dok. inom mentalvården vad gäller fungerande varsel och allt sådant, jag tror du förstår vad jag menar.
Hur mycket är nedtystat, dokumenteras dessa saker alls?

Visst existerar ren inbillning men även så mycket annat och det är bara via egna upplevelser följda av analyser man kan bli helt förvissad om den oerhörda vidden av vår värld inkl. den okända delen samt dess oerhörda potentialer.

Den största bristen inom medicinen som naturvetenskaplig disciplin tycker jag är att man uttalar sig tvärsäkert om sådant som man faktiskt inte har undersökt….vilket egentligen är ett brott mot naturvetenskapens grundprinciper….

Jag känner inte till om något dokumenterats inom mentalvården av den art du frågar efter. Min väninna lät sig undersökas när hon inte blev av med ”sina meddelanden” av en psykiatriker och han förklarade att hon var mentalt fullt frisk….hur han dokumenterat detta vet jag inte.

Hon är numera en mycket efterfrågad medial rådgivare och jag har givetvis haft många samtal med henne. Hon är noggrann med att den (ofta anhörige eller anhöriga) ska kunna identifiera sig för klienten genom att lämna uppgifter som min väninna inte skulle kunna känna till på annat sätt….

Det slår mig plötsligt att jag är lite orättvis mot den medicinska vetenskapen….det finns enstaka undersökningar t.ex. påverkan av förbön på operationsresultat ….men det är inte någon stor forskningstradition…

Härligt att läsa om psykiatern som arbetade objektivt, han kände säkert till om hennes /meddelanden/.

Psykiaters och vittnespsykologer avfärdas ofta inom rättsväsendet eller läggs mindre vikt vid, men jag har upplevt fall där jag vet att de träffat mitt i prick.
Detta har varit äldre yrkesverksamma.

Förbön inför operation, en vacker tanke, förekommer det att läkare själva ber, öppet?

Ja, min väninna berättade om ”sina meddelanden” och angav dem som skäl till att hon ville bli undersökt.

Jag har under min tid aldrig upplevt att läkare öppet bett. Jag tror säkert att många gjort det i hemlighet.

Fina saker båda två..

Vet du om hon verkligen kommunicerar, för regelrätta samtal med avlidna?

Jag kan precisera mig och berätta att jag i ett enda fall verkligen märkte att då jag inte förstod budskapet som kom via en bild så kom omedelbart en annan bild som var lätt att förstå, även om den inte innehöll lika mycket information.
Det var min då nyligen döde halvbror Leon, som visade mig att han fanns kvar. Han var artist, konstnär och den första komplicerade bilden, ja där förstod jag bara underskriften, ett stort ”L”. Men bilden efter var ett tydligt – indianhuvud.
Hade aldrig sett bilder (i vaket tillstånd) så tydligt tidigare.
Jag menar, dubbelriktad kommunikation på det sättet att mina problem uppmärksammades.

Annars har jag aldrig försökt att ställa frågor.
Jag har alltid varit överväldigad av informationen som oftast varit mycket tydlig.

När jag har varit ”i samma rum” har det den mesta delen av tiden handlat om att hon tagit emot budskap, att ”någon kommer” och vill göra sig hörd. Min väninna ser både bilder och hör, ibland säger hon ”oj, hon talar så fort”….ibland får hon kroppsliga symtom som kan ha att göra med symtom den avlidne hade innan hon dog. Vissa som ofta återkommer till henne känner hon igen på att hon upplever ett visst symtom först, t.ex. urinträngningar. Det kan ibland ta en stund innan hon förstår att det är en ”kommunikation”.

Det är oftast också möjligt att ställa frågor och få svar på dem.

De döda ”vilar i Adam” vilket är ett besked som delges desperat sörjande människor och måste förstås på ett mycket vidare sätt än att de är mull och vilar i jordens mull.
Den unika delen i den världs-själ som var och en bär med sig under livet här bevaras också, ”I Guds minne” och det du berättar sammantaget med andras berättelser om överförda kroppsliga symptom visar att även detta finns i ”Guds minne” som också kallas ”Akasha-krönikan” och för mig är det allra heligaste rummet i detta ofantliga ”bibliotek”.
Så om detta är helt riktigt så kan var och en väckas av en nära anhörig som antingen själv besitter förmågan att röja undan ”Maya” (slöjan som bygger upp den materiella världen och låser in människan där) eller via just ett medium som är befriad från slöjan, även då väcks den anhörige, döde.

I min uppfattning så ”sover” de döda trots allt i långvarig sömn, dvs deras ”själar” eller andliga embryon som också kallas ryttare eller Guds-korn, överjag o.s.v.

Står alltså i motsats till iden om den regelmässiga, urverksliknande reinkarnationen.
Men det gör ju också varje kontakt med en avliden, vi kan inte tänka oss att denne lever igen som människa och samtidigt påstår sig leva på en ”annan sida”.

Ändå hävdar jag att reinkarnation förekommer.
Till och med i Bibeln talas det om viss reinkarnation, trots att dess lära är dödsrike och samtidig uppståndelse.
Johannes döparen sägs ju vara den återkomne Elia.

Intressant att du tar upp tanken med reinkarnation och hänvisar till delar av Bibeln.

Jag tänker för min del att detta är bortom min nuvarande fattningsförmåga …och bortom de flesta människors fattningsförmåga. När vi inte förstår gör vi mer eller mindre enkla ”bilder”. Jag redovisar bara vad jag själv varit med om och vad för mig mycket tillförlitliga personer berättar. Vad gäller medier finns det seriös forskning som skiljer ut verkliga medier från bluffmakare. Min bok om det är för tillfället utlånad så jag kan inte tipsa om den just nu…men eftersom du själv har tydliga upplevelser av kommunikation är det troligen inget problem för dig.

Själv använder jag gärna ordet ”Mysteriet” för de delar av mänsklig erfarenhet som inte så lätt låter sig klädas i ord ….och som troligen är ”för stort” och för annorlunda för de flesta människors föreställningsvärld.

Jag kunde ha sagt det själv och jag har sagt det:

”Jag redovisar bara vad jag själv varit med om och vad för mig mycket tillförlitliga personer berättar”

Det är iaf den viktiga delen av redovisningen och man gör ett fel varje gång man inte påminner om att resten är spekulation eller redogörelse av en religion eller teori.

Jag och andra, även du, ”erhåller” gyllene delar till ett förfärligt svårt pussel och under ett liv skrapar man inte ihop så värst många. Dessutom skrapar vi på olika kanter och hörn.

Därför borde ödmjukheten inför det ogreppbara vara vägledande och vi borde nog inse att det viktiga i livet inte är att förstå det utan att uppnå någon mänsklig egenskap.
Jag tycker heller inte att det viktiga kan vara att bedriva någon form av personkult utom när det gäller vår far och mor (jämför vad Bibeln tar upp om att hedra dem samt även ”Fadern”)

Jesus i NT kom egentligen bara med en stor nyhet och det var detta med Fadern, en för oss alla gemensam Fader.
Men var är Modern?
Och hur kan vi veta att de finns utöver vad som hävdas i Bibeln?
Utombibliska källor pekar på Modern som en del av Fadern, kallas även ”visheten”.
(Ex, på källa; ”Arkonternas väsen” från de gnostiska samfunden, för mig den mest intressanta men också mest mystisk)
Bibeln har ju svar även på hur vi kan veta (”tro”) och få bekräftat, det är ju genom att be och söka,
både i vårt inre och utanför oss.

Jag ler när jag läser detta. Det har för mig varit en stor stötesten vad gäller kristendomen att modern är så osynliggjord. Mariakulten i all ära….men Maria framställs som alltför undergiven tycker jag…”gör med mig vad du vill” …..

Jag förstår ändå att hon fyller en funktion för många, även för mig framstår bilden av henne som den sörjande modern som en symbol för att någon har sörjt före mig …..jag ser henne dock inte som något gudomligt väsen utan det är mera bilderna av henne som kan bli något att vila i när jag står inför t.ex. en mor som förlorat sitt barn.

Så många kristna finner inget problem i att det bara finns en Fader i himlen enl. Bibeln.. och ingen uttrycklig Moder, ändå bara en mindre stötesten för min del.
Intressant är väl att ”helig ande” av många tänkare betraktas som feminin. Insatt i en helig tre-enighet med sonen, eller inte.
Jag ser inget problem i all Helig Ande = ”visheten” och femininum.

Maria borde ses som en vanlig men utvald människa i den prästerliga (Nathanska) släktlinjen av en belevad Bibel-läsare?
Helgonförklarad inom katolska kyrkan och av någon falang upphöjd till ”Guds moder” vilket de flesta kristna rynkar på näsan åt.
Icke desto mindre hävdas hon visa sig, segla runt lite runt heliga byggnader i Rom;

http://groak67.wordpress.com/wp-admin/media.php?action=edit&attachment_id=2117

(provade här att länka till mitt mediebibliotek i wordpress men jag tror knappast det fungerar.., tror att jag provat förut men..)

Nej det fungerade inte…

Apropå det maskulina/feminina i Bibeln så lärde jag mig en del av Anita Goldman i hennes bok ”Våra bibliska mödrar”. Hon tolkar de tre monoteistiska religionerna (judendom, kristendom, islam) som alla har sitt ursprung i ”tvåflodslandet” som reaktioner mot den gudinnekult som tidigare fanns där. Det försonade mig med att Jesus var man men jag märker att jag fortfarande är ”lätt-triggad” vad gäller uppfattningen att Gud är Fader…..sjunger gärna ordet ”moder” istället när det är psalmsång som innehåller ordet ”fader”, kanske på trots men kanske också för att jag har lättare att identifiera mig med Gud Moder än med Gud Fader…

Det där med ”segla runt” i Rom verkar spännande…..

När jag var på Sicilien för några år sedan talades det om en madonna som grät riktiga tårar….dock såg jag det inte själv…..

Jungfru Maria ska enl. många ha framträtt på olika platser jorden runt, har lagt in bilden som jag inte minns om den är från Rom eller någonstans i Grekland, på min nedlagda blogg (behövdes lite utfyllnad..)
-vet inget om äktheten..

Raderade allt innehåll i bloggen, det var en hel del, då jag inte längre vill skylta med mina teorier tills vidare då jag upptäckt fel i dem och bloggen dessutom var för rörig och o-kommenterad..

FairyMary, Har inte läst Goldmans bok men faktum är ju (som de flesta inte har en aning om) att före den Egyptiska blomstringen dvs mer än 2.000 år tillbaka så fanns mänskliga civilisationer i 200.000 år, stora runt t.ex. Donau, de först spårade f.ö. utefter Afrikas kuster, hela gamla europa präglades av gudinnekulter, vi känner ju till det gamla uttrycket ”moder jord” (medan Solen sågs som maskulinum men inte alls dyrkades av alla kulturer såsom en Gud) Man och kvinna sågs som likar nästan överallt på jorden, kvinnan var den ”livgivande” genom födandet så de flesta gudomar fick vara kvinnliga, vi hade en gudinnekult i Norden, jag har själv noterat det utefter ångermanälven via 5.000 år gamla hällristningar (runt Näsåker) och det jag tycker är anmärkningsvärt är att historieskrivaren Tacitus, en av de mycket få utombibliska källorna betr. Jesus i NT, skrev om just vår gudinnekultur.
Vanligast över hela europa var att man använde matristisk släktbeskrivning (kanske minns jag ordet fel) som gick ut på att följa släktleden på kvinnornas sida.
Vem som var far spelade inte så stor roll..
Även kvinnor jagade, men oftast männen och de fick i uppdrag att ta med levande ungar till de dödade djuren ifall såna hittades, och kvinnorna diade även dessa..
De tycks ha haft en större förmåga att dia på den tiden, egna barnen diades upp till ca 8 års ålder och under den tiden avvisades oftast männen varför det var mer ovanligt med syskon som var ungefär lika gamla.
Ja kvinnan var de som styrde och ställde mest i de flesta samhällena och männen sågs som ett slags spontana lustig-kurrar som var lite starkare och lämpade för jakt och bostadsbyggnad.
Stora krig var okänt under denna era, stam-fientligheter förekom men överhuvud taget var det en mycket mer fredlig tid.
Många tusen år..

Bilden kom fram så länge jag var inloggad så den syns tyvärr inte för andra.. sökte förgäves efter en av dessa bilder via google, förr var de enkla att hitta med sökord som Maria, spirit, men nu lyckades jag inte.
Det finns också bilder på en alldeles hänförd, stor publik som blickar uppåt.

Tilläggas bör nog att Jesus tar avstånd från sin mänsklige moder Maria i vid något tillfälle, en sak som förbryllar många.
Det kan vara ett skäl att inte höja upp henne till gudomlig status.
Det kan också ha varit Jesu skäl att agera så, det var ju en för de efterlevande viktig markering som dock en del ignorerar.

”Och i frågan om judarnas syn på livet och människan är judarna övertygade om att Gud har en plan för världen och det som sker. Planen går ut på att det skall bli fred på jorden. Enligt Toran har Gud utvalt judarna till sitt egendomsfolk som ska hjälpa honom att nå målet. Utvaldheten handlar inte om att judarna skulle vara förmer än andra, utan att judarna anförtrotts den stora uppgiften att framföra Guds budskap till människorna. Det gör dom genom att bära fram sitt lidande, följa Guds bud och visa kärlek.”

Om det ovan skrivna stämmer var det ju helt följdriktigt att Jesus, som ju var jude, sade till sina lärjungar att ”gå ut och gören alla folk till mina lärjungar…” Jesus var på sin tid en jude som tog sin uppgift på allvar!🙂 Andra judar som inte behöver vara publika och kända tar också idag sin judiska tradition på allvar men mer lågmält. De missionerar inte, men föregår med gott exempel inte minst med sin förkärlek till filosofiska och etiska frågor. De är människor som inte väjer för bråddjupen och det komplicerade i vår tillvaro. När jag mött sådana människor har de faktiskt tillfört mitt liv en ny och djupare innebörd.

Tack för ditt inlägg Hillary. Jag har också erfarenheter av mycket goda möten med judar, t.ex. Jerzy Einhorn. Loma Feigenberg var en annan man som tillförde mitt yrke mycket visdom på ett ännu lågmäldare sätt.

Ursäkta en novis…..vem är Loma Feigenberg? Någonstans har jag hör namnet……är det i samband med vård i livets slutskede?
Berätta….

Kan inflika att jag hade en äldre granne som var judinna en gång i tiden, (arbetade bl.a. på judiska centret i Sthlm) hon sa om Jesus i NT: ”ja ifall han fanns så var han jude”
Som du och andra läsare kanske vet så är NT-Jesu existens omtvistad, de flesta forskare tror dock att det fanns ”någon” men om han levat livet enl. NT är tveksamt.
Ortodoxa judar brukar säga att han nog fanns fast han var inte Messias enl. GT.
En Jesus beskrivs i Judarnas speciella utombibliska litteratur, men han levde ca 100 år tidigare.
Där fanns inga Messias-anspråk hos honom men han var en mystiker som ställde till besvär för myndigheterna.

Ingela, helt rätt. Han var psykiatriker på Radiumhemmet som Karolinskas onkologiska avdelning då hette…kanske heter fortfarande. Han skrev så småningom en mycket uppmärksammad avhandling om just vård i livets slutskede. Han hävdade att alla döende skulle behöva tala med någon från familjen utomstående för att kunna lätta sitt hjärta på svåra minnen. Hans avhandling uppmärksammades också för att han bara redovisade fem fall….i en disciplin där ”stora material” är en hederssak. Aulan var proppfull när han försvarade sin avhandling.

Med tanke på den bild av männen som du målar upp här ovan ( inuti kommentar 19) är det kanske inte så konstigt om patriarkatet vill ta revansch…omedvetet….

Jag kände inte till det du skriver om Näsåker….det är nära mina hemtrakter….

Sant, männen ”kom igen” i och med Bibel-traditionen som startade med Adam och Eva för 6.000 år sedan.
Påminner om att R. Steiner förklarade så att Universums ande tagit säte i vår sol, manifesterade sig på jorden i och med först Zarathustra d. ä. och senare Jesus som enligt Johannes evangelium var en del av Gud, ”ordet”.
De andra delarna benämnes Fadern och Helige Ande där Anden är femininum enl. många..
Enl. Jesu ord sänder Fadern ut Anden men han sa också själv att han skulle göra det efter sin död (tror jag jag minns)

Så före Adam och Eva var det andra arter av människor eller människoliknande arter, vilket som nu är rätt att säga.
Det stämmer med vad majoriteten av vetenskaparna menar, i alla fall på det sättet att man talar om att den art vi tillhör uppkom för 5 – 6000 år sedan.

Vi ser också att de som kickades ut ur Eden kunde slå sig ihop med andra människor som fanns utanför.
En del tar det som bevis på att Bibeln är falsk i dessa delar, men så är det inte, det stämmer tvärtom bra med vad vi vet om människans ursprung, skulle jag hävda.

Nedanför byn Näsåker, på älvens öar och efter stränder, finns ovanligt mycket hällristningar från en gammal boplats
under stenåldern och ända fram till och med järnåldern.
Stiftelsen Nämforsen underhåller detta och ger ut information, de har en fin liten byggnad med utställningar och annat med otrolig utsikt över älven i dalen där.
Jag har gått omkring där med min syster i samband med musikfestivalen Urkult (Augusti) och hon kände särskilda krafter i detta område som hon kallade ”magnetiska”.
Forskare från hela världen besöker denna plats.

Jag förstår att jag ska göra en ordentlig utflykt till Näsåker nästa sommar

FairyMary

Du är så läsvärd och intressant för du delar med dig av dina erfarenheter och kommenterar klokt.
Loma Feigenberg var kanske en föregångare för kvalitativa studier i vården? Sådana som vidgar ens förståelse av patienter. De kvantitativa kunskapsbringande studierna är visserligen betydelsefulla men begränsas ju faktiskt av att ”man endast mäter det man kan mäta”. Jag förstår att aulan var fullsatt! Önskar nästan att jag hade varit där, även om det mest brukar tjatas metodik på sådana tillställningar. Kommer du ihåg några frågor som ställdes?

Hej kära Hillary!

Jag blir alldeles varm av dina vänliga ord! Tack!

Ja Loma Feigenberg var som du skriver en föregångare precis som du säger. Det var hans gedigna, djupa kunskaper som på något sätt segrade. Jag var tyvärr inte med jag heller, har bara läst hans avhandling. Däremot har jag en mycket nära väninna som var där och jag kan fråga om hon minns.

Hans, du skrev i någon kommentar att det enda nya Jesus kom med var talet om Fadern. Jag vaknade i natt med en psalmvers i huvudet …och tänker att han kom också med förlåtelse, upprättelse och kärlek….”inte heller jag dömer dig”….säger han till kvinnan som mobben vill stena….det var väl i högsta grad nytt…

Får jag vara nyfiken….vilken psalm var det?

Ja du får vara nyfiken Ingela….

”det inte finns som inte vinns av kärleken som lider” var den versrad som surrade i huvudet….

….sen censurerade jag bort orden ”som lider”….
Jag har svårt för ”den lidande guden”…

troligen för att lidandet i min barndom upphöjdes nästan som livsideal, en sann kristen skulle vara en lidande människa i Kristi efterföljd….det tror jag inte längre på….

Tänker på det du skrev om barnen som lär sig bäst när läraren är glad….tror mycket mer på det…..

Marianne, att vakna med något visst i huvudet är väldigt intressant, betyder det inte att hjärnan fått kraft att räkna ut vad som är mest centralt i ens funderingar för ögonblicket?
En sak som man kanske inte är medveten om annars?
Kraften kommer ju av sömnen, hjärnan har avlastats många uppgifter.

Jag hävdar att kärleksbegreppet är centralt i alla stora religioner, Inom krishnarörelsen säger man att Krishna faktiskt bara uppfattar det som innehåller kärlek. (I Vedasångerna säger sig Krishna stå utanför skapelsen)
Förlåtelsen finns med i de alla den också, men den ges en tydligare framtoning i Kristendomen än i övriga.
Enligt Veda igen så handlar det mycket om att be om förlåtelse, igen och igen, så kanske man får den.
Förlåtelsen sägs vara en av de sju speciellt kvinnliga egenskaperna (minns att tålamodet är en av de andra och ”ryktet” fanns med..) men då ska man väl tänka på att även männen har kvinnliga egenskaper, i viss mån som varierar.
Buddha lyfte fram förlåtelsen som viktig och grunden för försoning.

Men visst gjorde Jesus något nytt av begreppet.

Tack Hans….jag tror också att det man vaknar med är något viktigt….

Marianne i min barndom fanns en mormor Jenny Sofia som i mina ögon var djupt religiös(jag hade 2 mormödrar av skäl som blir för krångligt att förklara här). Hon lärde mig allt jag vet, kan om religion…….
Hon var en ängel som fanns i min barndom när det blev ”svart”.
Hon lärde mig en psalm när jag var 4 år och som mer än en gång gett mig hopp. Hon sa alltid att Gud och Jesus var förlåtande och älskande och jag valde att tro det….

Psalmen:
Jag lyfter ögat mot himmelen
och knäpper hop mina händer.
Till dig, o Gud, som är barnens vän,
min håg och tanke jag vänder.

Glatt är att prisa och tacka dig,
och gärna vill jag det göra.
Jag vet det visst, att du ser på mig
och ej försmår att mig höra.

Tack för allt gott du mig ständigt ger
att känna, älska och äga!
Tack, gode Fader, för mycket mer
än jag kan nämna och säga.

Så håll utöver mig än din hand,
o, Fader god utan like,
och låt mig växa för livets land,
som är ditt himmelska rike!

Jag var så säker på att han skulle hålla sin hand över mig och att jag inte skulle få ett straff för vad ”vuxna” gjort med mig…..då

Den psalmen sjöng också jag i söndagsskolan tror jag.

Just nu känner jag mig mest som om jag är grundlurad av min barndoms religiösa föreställningar. Och arg för att de sitter så djupt…..

Du är en underbar, varm, älskad människa och jag kan bara säga till dig att jag har förståelse för att du känner dig grundlurad och arg………

Jag har tidigare ägnat mig åt att se på vad förlåtelse innebär i
Bibeln (på senare tid har jag dock inte haft kraft) och funnit att förlåtelse inte bara är att man överser med att andra gjort en illa.
Det står ofta beskrivet att det betyder mer än så dvs en aktiv handling från den som förlåter. I Nya Testamentet så finns det ett grekiskt ord ”aphiemi” som också har betydelsen, släppa taget, efterskänka, lämna eller annullera. Att förlåta skulle då möjligen innebära att man av fri vilja annullerar en skuld och därmed befriar den man förlåter från den bindning som denne har genom sin skuld.

Jesus sa vi ett tillfälle: ”Om ni förlåter någon hans synder, så är de förlåtna och om ni binder någon i hans synder så är han bunden”.

Kan kanske stämma men jag tänker att det är ett ställningstagande som man bara kan ta utifrån den man är och de erfarenheter man har.

Kristenheten står för olika värderingar men som jag uppfattar det så handlar det inte bara om att lära utan om att framförallt göra, prova nya vägar, börja om igen….
Min mormor sa till mig: Låt det vila i Guds händer…..
Allt har sin tid, det finns en tid för allt som sker som det står i Predikaren kapitel 3.

En stor kram till dig och för en fantastiskt bra blogg med mycket intressanta inlägg över tid:)

Tack Ingela för vackra ord både om mig och min blogg….du vet vad jag brukar säga om att ”livet är en spegel”……

Jag tror också på betydelsen ”släppa taget”…..din mormor uttryckte det väldigt vackert….

Apropå förlåtelse som du Hans skrev om här ovan: En av mina viktigaste lärare, Binnie Dansby säger så här: ”Forgiveness is the key to happiness” och hon ägnar mycket av sin undervisning åt att underlätta förlåtandet…..

Jag undrar om ni är inne på den nästan hopplösa frågan varför människor plågas utan att ha gjort onda handlingar?
Ideer om svar i Bibeln?
(Buddha menade att lidandet är en ofrånkomlig ingrediens i livet och han visade på en väg genom detta, ur-texter om Krishna säger samma sak, dessutom att detta liv är en inbjudan till en högre värld. Vi behöver se och uppleva lidandet och innan vi börjar undra över vårt eget lidande har vi inte kommit så långt, i så fall var synden i Eden ett iscensatt skådespel för att ”satisfiera” denna lidandets värld. Vi kan bara växa och visa oss vara kärleksfulla i en sådan värld)

Jag är inne på frågan att jag växte upp i en miljö där lidandet glorifierades, skulle bäras med tålamod och nästan tacksamhet för att man fick gå i Jesu fotspår

Jag tror inte längre på det men eftersom det präglade mig som barn sitter det djupt i kroppen….

Så bra att du inte tror på lidandet glorifierat!

Det finns ett ställen i Bibeln som säger, Jobs bok till exempel.. ”att i livet finns det glädjeämnen och lidanden”. Det handlar om att vara i livet, eller inte.

Eller att Gud använder lidande som ett sätt att få oss människor att mogna både i vår tro och rent allmänt.

Att vi blir präglade av vår uppväxt råder det inga tvivel och att möten med idag kan förändra och mjuka upp de satta gränserna även om arbetet med att förändra är tufft.

Tack för förklaringen, låter som ett ovanligt förhållande under uppväxten, även i kristna miljöer?
Dels tycker jag inte det finns någon orsak att glorifiera lidandet hos var och en med grund i kristna källor, dels förstår jag fortfarande inte hur ett glorifierande kan grundlägga extra lidande eller innebära anmärkningsvärda problem. Kanske har jag läst tidigare inlägg slarvigt.
Eftersom orättvisa är svårsmälta saker så menar jag alltså att ”orättmätigt lidande” är en svår nöt att förklara med Bibeln i handen, använde orden ”nästan hopplöst” då jag anade att det fanns traumatiska känslor inblandade och jag ville undvika varje intryck av att det är banalt.
Men förstår jag er rätt då det inte alls handlar om problem med den kristna grundsynen, utan mer om felaktig tillämpning av kristendom?

Hopplöst…..nej.
Svar från Bibeln nja….en sak kan man skönja att Gud aldrig menade att vi skulle plågas han lyfte det oket ifrån oss eftersom han ville ge oss kraft och vara med oss om man nu väljer att tro det.
Han lät Jesus bära alla våra missgärningar och all vår orättfärdighet upp på korset.

Ska fundera på om det finns ytterligare aspekter…..återkommer.

Apropå Ingelas varma ord om min blogg….vad vore den utan er kommentatorer?

Tack för att ni deltar i de här diskussionerna med mig!

Det gör jag så gärna när jag orkar, men läsa det orkar jag….

Gick in i samma minut som Ingela kommenterat, och nämnde dessutom Jobs bok som jag tänkte på när jag skrev frågan..
Det jag minns av den boken är hur lidandet används som en prövning av tron eftersom den ifrågasatts.
Men jag tycker inte att jag förstår vari Marianne skulle ha grundlurats?

Hans!
Jag uppskattar din lyhörda respektfulla hållning.
Jag menar att det handlar om felaktig tillämpning av kristendomen.

Ingela och Marianne, jag har aldrig tidigare träffat på så bra respons via internet och på svenska, i debatt om religion och det beror tveklöst på samma skillnad som att debattera politik med en person som aldrig sysslat med annat än politik och en person som förstår politik och också gjort mycket annat.
Jag jämför med Passagens ”debatter” där nästan alla bär förfärliga skygglappar och i bästa fall kan något i ämnet. All debatt där varvas alltid av plötsliga personangrepp som kommer helt oväntat och även nazistisk verksamhet, alla inlägg publiceras utan förhandsgranskning. Många av skribenterna är oärliga, tydligast bland ”ateister” som dessutom är totalt okunniga och inte ens vet vad en religion är, deär mest bara ute efter att hetsa som huliganer.
Enligt min erfarenhet finns det fler nazister i sverige än seriösa debattörer inom religion, som är aktiva på nätet.
En märklig jämförelse kanske kan tyckas men det säger väl en del om Sverige?
(Nazismen härör ju f.ö. från detta land och det är alls inte konstigt att t.ex. SD vinner terräng, jag känner till denna grogrund.
I utländska forum har jag fått en helt annan respons och samma trevliga bemötande som från er.
När det gäller filosofi har Björn Axen inom wordpress ensam presterat mycket bättre än alla de jag sett skriva på Passagen debatt, tillsammans.

Sveriges största debattforum är tyvärr både misskött och missbrukat för märkliga intressen.

trevlig helg!

Trevlig helg till dig också!

Tack Hans för din uppskattande ord. Jag önskar också trevlig och rekreerande helg till dig och alla mina andra kommentatorer och tysta läsare

Detta var en mycket intressant tråd som jag med stort nöje och intresse följt från början till slut. Religionsdiskussioner är mycket intressanta av flera anledningar, många gånger träffar man på fanatiker som håller ”på sitt” och så länge diskussionen förs på deras villkor. Går man lite utanför smäller det direkt…

Där det däremot, som i denna tråd, förs en debatt i lite mera utbildande ordalag så väcks även den mest luttrades intresse.

Hans och Fairymary, jag tackar främst er men även alla andra i tråden för intressanta inlägg och målande insikter, ur hindusismen var ett intressant inlägg och förklaringarna och tolkningarna kring detta!

Tackar och trevlig helg!🙂

Dina rader gör mig väldigt glad! Tack!

”Just nu känner jag mig mest som om jag är grundlurad av min barndoms religiösa föreställningar. Och arg för att de sitter så djupt…..” (Fairy den 28 oktober)

Man kan växa upp med den straffande Guden och med gudstron som framhåller lidandet och underkastelsen men även med den förlåtande och tröstande Guden som bejakar livet, kärleken och glädjen.
Jag hade förmånen att växa upp i den senare miljön, och även om jag förlorat den naiva barnatron, ja kanske all tro, är jag inte arg utan glad att jag har det bagage jag har!

Även om tron kanske är borta finns den moraliska och etiska bottenplattan kvar; synen på livet och människan.
Jag känner mig inte grundlurad, tvärt om. Även om Gud Fader kanske inte spelar så stor roll längre, finns allt det andra kvar och för det är jag evigt tacksam…

Jag tror att du är att gratulera Peter!

Vad jag har kvar och som jag stundom är tacksam för är språket….det finns ord för de stora händelserna i livet….

Men jag hade gärna varit utan Bibeltrogna Vänners missuppfattning av Kärlekens Gud…..

Det är intressant hur allt det här Gud uppfattas, hur den skrivna texten kan tolkas och vridas ”in absurdum”. Texter som skrevs för tusentals år sedan påverkar oss fortfarande ända in i själen och mera bokstavstrogna sekter får vatten på sin kvarn ”ty där det står skrivet, så skall det också varda”.

Vad man dock missat i det eviga debatterandet om rätt eller fel är känslan…

Känslan för vad som är rätt eller fel. Jag tror att de flesta som en gång funnit tron på något sätt fått en själslig övertygelse för det är nog ett av kriterierna för att komma i fas med det andliga.

I dag läggs det väldigt mycket krut på att muntligen övertyga andra, det är tråkigt att dessa predikanter inte inser att den enda vägen till tro är att finna den och övertygas av den som vuxen individ, allt annat är till mestadel bara till ondo…

För mig är ”predikande” snarast kontraproduktivt. De som imponerar på mig är människor som utan stora ord eller åthävor bryr sig om ”sin nästa”. Jag har sådana vänner.

I Bibeln står om jag inte missminner mig ”på deras frukt ska ni känna dem” ….och det tolkar jag som att äkta tro visar sig i levernet….

Den vuxna och toleranta hållningen i bloggen beror ju både på samtliga deltagare och Fairymarys förhandsgranskning, jag antar att även denna blogg råkar ut för ”spam-kommentarer”?
Jag bloggade om religion och livsfilosofi under ett halvår och ca 90% av kommentarerna var spam (personangrepp) och två av de som startade seriöst tvärvände och blev oseriösa, den ene behöll sin ”nick”, en person som alltid förespråkar Bibeln, den andre bytte nick före kastet. Jag vet sen länge att båda dessa är labila då de deltagit inom Passagens debatter och den ene använder i högsta grad ”stora ord och åthävor”, rent mänsklig respons klarar han bara att ge så länge man inte opponerar sig mot hans tolkningar.
Nästan alla spam-kommentarer kom sig av att både jag själv och andra länkade från just Passagen till min blogg.
Det finns många oseriösa och äldre icke vuxna personer som lider av ett behov att trakassera troende och tänkande människor och enklast är det ju via nätet.
Det är väl mest kuriosa att jag noterade att dessa ”vuxna huliganer” oftast också saknar akademisk bildning men att det finns även huliganer bland äldre akademiker.
När det gäller de enkla, anspråkslösa, lyhörda människorna som kan få andra att må bättre så saknar bildningsnivån betydelse, det är jag helt säker på.
Inte nog med det, sådana människor kan dra sunda slutsatser på ett sätt som ”bildade” människor inte alltid klarar.
Vad vi alla behöver är precis som ni alla verkar förespråka, ett personligt och mänskligt medkännande bemötande utan stora ord eller krusiduller, och det har inte alltid varit t.ex. min starka sida, jag har hört till de som har bemött trakasserier av enskilda (inte bara av mig själv) med ganska hårda ord.
Det fungerar bara i kanske 10% av fallen, övriga ökar sina trakasserier.
Ett enkelt bevis för att Bibelns ”vända andra kinden till” fungerar mycket bättre på människor ån att kritisera dåliga beteenden.
Men det finns ju platser och tillfällen där sådant inte kan användas, där en viss stringens måste finnas, kritik mot felaktigt uppförande.
Jag antar att Ingela, läraren håller med mig..
Det stora problemet är att sådan metodik fungerar mest bara på barn. Vuxna tycka oftast vända taggarna utåt när de kritiseras för sitt beteende. Det ligger ju i sakens natur, de har ju redan visat att de inte kan uppföra sig, och i denna malfunkton hos en vuxen ryms så mycket mer. Därför kan sådana individer bara formas via diktatoriska principer, auktoritet.
De som modererar t.ex. Passagens debatter har inga sådana kunskaper och därför har dessa debatter alltid spårat ur.
Dessutom finns ett samarbete mellan vissa av dessa vuxna huliganer och moderatorer.
Nu ska jag inte skriva något mer om Passagens ”debatt” här:)

Det som skrivits här om att bry sig om sin nästa utan högtidlig predikan verkar vara det som förespråkas i Bibeln men tillämpas inte av särskilt många sekter, de flesta har svårt att sprida Jesu budskap utan att låta som storvulna predikanter.
De som kallar sig för ”sanningen” -Jehovas vittnen, kommer allt bra nära i sina mönster tycker jag, men allt faller pladask i förlängningen genom att de blir alldeles kalla och cyniska om de nås av kritik mot deras speciella tolkningar.
All mänsklighet blir som bortblåst.

Allt detta var alltså bara en påklistrad etikett.

Faktiskt har jag inte fått spam alls på det här inlägget!

Tråkigt att jag inte upptäckte din blogg medan den var igång Hans!

Jag har någon gång försökt delta i Passagens debattforum men aldrig fått seriöst respons så jag lämnade det ganska snart….

Säg till om jag stör,
sa han när han steg in,
så går jag med detsamma

Du inte bara stör,
svarade jag,
du rubbar hela min existens

Välkommen!

Som Eeva Kilpi skrev ur ”Sånger om kärlek”.

Tror jag något så är det att med varje mänsklig kontakt så lär man något. Sammantaget blir detta något positivt. I mitt liv har det hänt mycket och varje dag med mina elever så lär jag något jag inte kunnat förut.

Idag så skulle vi förändra i en årskurs 5-6 klassrum för att barnen/vuxna skulle få det mer trivsamt. 2 pojkar ägnar sig mer åt lek än arbete varav en flicka blir lätt irriterad och säger ”lägg av”.
Ingen respons så jag säger: ”Mina juveler, var tog arbetslusten vägen”. Detta får till följd att de andra säger: Juveler är något värdefullt, varför säger du det till några som strular?
Jo för att ni är alla värdefulla för mig som personer och det ni gör förändrar inte det för mig.
Då säger ett av barnen hmm det har jag aldrig hört någon vuxen säga förut, menar du verkligen det och jag höll fast vid mitt ord.
Vi kan aldrig förändra någon annan människa vi kan bara vara den vi är och hoppas på att vi tillför personer i vår närhet något.

Som lärare tänker jag ofta:
Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra.

Denna blogg tillför mig otroligt mycket på grund av alla som skriver i den men också på grund av att Marianne som inleder har en klokskap och ett engagemang som är få förunnat. Jag är så otroligt glad över att hon är min vän:)

Jag gillar interiörerna från ditt klassrum, Ingela! Det verkar som om du också får barnen att lyssna och tänka till…..

Var har du tagit vägen?

Hej kära Helena….tycker du att jag är lat som inte skriver några nya inlägg?….har inte blivit tillräckligt upprörd eller glad över något på sista tiden….

Men jag återkommer…..

God morgon, härmed har jag bevisat att även jag, liksom Marianne ibland är uppe väldigt tidigt..

Alnabone och jag har i den här debatten berört att det finns sådant som kanske kan vara av ”ondo” men i tråden om sexuella övergrepp så har det varit enklare att ta upp frågan om ondska.
Ska jag deltaga i en debatt som avhandlar filosofi så ska det inte vara tabu att beröra hela det mänskliga spektrat och den självklara frågan om kontrastprincipen ljus – mörker godhet-ondska, vi ska i en sådan debatt inte helt ignorera halva detta spektra, då blir debatten faktiskt totalt ointressant hur mycket vi än berömmer en debattör.

Livet pågår och där finns alla ingredienser som du säger godhet-ondska, ljus-mörker och mer därtill som inte alltid går att”ta på”. i annat fall vore det inte livet…….

Hans, jag hoppas att du inte uppfattat mina kommentarer som att jag vill lägga locket på vad gäller att debattera ondska/mörker….i så fall har jag uttryckt mig otydligt…

Svar till gastlinds kommentar högt upp under kommentar 5:

Nu förstår jag din kommentar när jag ser vad du svarade på….

Men min fråga kvarstår: Är det någon vinst egentligen i det långa loppet?

Hur mycket har inte tyskarna fått ”på moppe” för sina expansiviteter….och hur fridfullt lever israelerna ”på en skala”?????

Nejdå, Marianne, det var i så fall jag som uttryckte mig dogmatiskt som kunde missuppfattas, jag vill bara understryka hur säker jag är på att verklig ondska existerar och hur stor del den har i vår tillvaro.
Hur intressant det är att diskutera var den kommer ifrån,
hur omöjligt det är att undvika den under ett människoliv,
hur man skulle uppleva bara ljus i livet utan mörker, om ljuset skulle avta så att säga av sig själv.. är ondskan rentav nödvändig för att vi ska kunna uppskatta det goda?
Vi verkar alla vara överens om att mörkret/ondskan existerar?

Hans, hur definierar du ”verklig ondska”?

Varje skapelse, varje universum, utsätts för denna motriktade kraft som strävar efter att återställa den homogena ”ursoppan”
Denne uppstår enligt en evig lag parallellt med varje uppstående skapare.

Den evige, kosmiske antiskaparen, förstöraren, den destruktive enskilda varelsen i varje universum och alla de som medvetet arbetar enligt dennes linje och kan ”besätta” härför mottagliga människor.

Människan själv gör sig mottaglig för denna kraft eller stänger den ute men kraften finns alltid närvarande, överallt.
Hos människan finns ingen medveten ondska men en så begränsad intelligens och starkt känsloliv att människan lätt blir ett säte för den.
Så är vi skapade.

Hans, mycket tankeväckande formuleringar….behöver tid och ro att ta in dem …..

Tack så länge….

”en så begränsad intelligens och starkt känsloliv”….håller med till fullo

Ja…..för mig är denna motkraft synonym med rädsla…..

Och jag tänker att jag som delaktig i universum har att handskas med det jag har makt att handskas med, nämligen mina egna känslor …..efter bästa förmåga och bästa förstånd….allteftersom jag blir medveten…det tror jag är människans möjlighet…. att göra sig medveten….

Visst måste vi jobba med våra känslor, de tenderar nog alltid att ta överhanden, inte att bli känslokalla utan fortfarande lyhörda för vad som plågar oss själva och andra? Men undvika känslogrundade aggressioner av varje slag, dvs oftast verbala, mot omgivningen?
Just som du skriver att kämpa med sin medvetenhet över känslorna.

Ok, Marianne, det kan jag förstå,
tar inte illa upp om någon vill avfärda detta som flum.
Men det är så jag uppfattar den egentliga, nedbrytande ondskan
som är en naturlag hur illa det än kan låta.
Bland oss ger den konsekvenser som att sträva mot våra moralsystem, dvs ger sig på allt även på djupet.

Våra egna skapelser och alla skapelser är enl detta förgängliga,
skaparen lägger in rörelse/tid och ligger steget före ”motskaparen”
men allt förgås eftersom summor av ingenting måste vara ingenting..
Jag tycker att det mest fantastiska är hur våra sinnen anpassats till att uppleva lagom långa liv i en helt tillfällig värld och att det finns medvetanden som kan operera med tid och skapelse, funnes inte dessa skulle vår värld inte finnas.

Hans, jag har svårt för ordet ”flum” …tycker att det ofta används för att avfärda sådant som man inte brytt sig om att undersöka…

För övrigt ”svindlar” det när jag läser detta ditt inlägg…..

Jag vill tro att det finns en avsikt med att leva här i denna måhända tillfälliga värld….och jag kan acceptera att detta är ett behov hos mig som inte har alls något med någon Verklighet att skaffa…..

Jo Marianne, jag delar din åsikt betr. hur ordet ”flum” ofta används
men tycker att det existerar också sådant där ordet passar.

Ja jag vet att det jag beskriver kan svindla det för många men jag hittar inte på något och försöker undvika att tänka ut något, försöker utveckla en liten del av allt det jag upplevt i fritt tillstånd även om minnet av allt det i stora delar är luddigt.
Vore det inte så, skulle jag tappa förmågan att beskriva något alls.

Jag har absolut inte ”fått” uppleva det allra heligaste i den rent psykiska världen bortom vår men jag har fått vistas i en gräns-zon. Där domineras allt av en ”dallrande harmoni” och jag har inte där upplevt ”kärlek” annat än mina egna känslor för alltet som lika gärna kan beskrivas som djup harmoni i det tillståndet.
Jag kan alltså inte beskriva hur vi skulle uppleva en tillvaro innanför den gyllene muren med de vackra portarna. *
Jag brukar utgå från bara vad jag upplevt så jag ser ”Gud” -det eviga medvetandet som just ett säte för djup harmoni, mer än kärlek.
Rädsla är nog en destruktiv egenskap just hor oss, här som förstör det vi annars skulle uppleva.
Kärlek mellan människor är kanske lika ”förblindande” och kanske orsakar lika mycket negativt som positivt.

* Åter-resan hit går alltid genom en svart port i en svart mur.

Förtydligande…

Den smala, specialinriktade kärleken mellan två individer
(som i det längsta innefattar rädsla för kärlek till andra)

Hans! Ja den ”smala specialinriktade kärleken mellan två individer” är ett äventyr för sig som jag kanske skulle skriva ett alldeles nytt blogginlägg om…..

Funderar över det tills vidare….

Hans, även om det svindlar tar jag del av dina erfarenheter med stort intresse….

Hej FairyMary,

Du har en ”namne” – Mrs Mary Baker Eddy. Skapade en religiös kristen sekt på 1800-talet i USA. Jag är ”uppvuxen med henne”. Minns inte så mycket mer än att rädslan sades vara människans största fiende och att aftonbönen inleddes med ”Fader Moder Gud som älskar mig och vakar över mig när jag sover..” Hon var möjligen inte feminist med ansåg nog att Gud var könlös. Och så var det något om tankens kraft i hennes budskap. Själv har jag hakat upp mig på ”ordens kraft” just nu och den både skrämmer och fascinerar mig.
Sedan 14-årsåldern kallar jag mig , som så många andra, konfessionslös, fast det är klart att jag är präglad – dock av en kärleksfull och könlös Gud🙂 och det önskar jag att fler människor vore.

Intressant! Jag läste om henne på Wikipedia.

Ja…detta med tankens och ordens kraft är både hoppfullt och skrämmande tycker även jag….

Att förändra sina tankemönster är nog möjligt men sannerligen inte lätt.

Håller med, det var väl ett lätt märkligt sammanträffande?
Tänker särskilt på hur du poängterat Gud som könlös förut.
Det påminner mig om att en författare sagt att jag skriver som Kafka.. i ett läge när jag inget visste om denne.
Ja dvs då jag skriver lite humoristiskt på mitt speciella sätt vilket jag inte visat här förstås.
Vi är nog många som skriver och lägger undan..
Internet har ju medfört att lite slinker ut eftersom det är så lätt hänt.
Vad säger mediala människor om Gud?
I Bibelns Guds Bibel …ges intrycket att mediala saker är att passa sig för, spiritism, demoner, bedrägerier osv
Visst anser jag att detta förekommer men desto mer bluffande människor. Och Bibel säger även annat som det inte talas om.
Som betr. förebud/varsel som varit det tydligaste för just mig.
”Bara intressant om det kommer från den högste” står det ungefär.
Men medier brukar säga att de inte tror på Bibeln och sen vill de sällan gå in på detaljer. De vet oftast inte att Bibeln kan ge dem ”lite rätt” utan tror att de är svartmålade av den.

Vill ni veta vad jag har upplevt när det gäller just ”Guds-anknytning” och Guds ”kön”?

Ja gärna Hans, som svar på din sista fråga!

Ett sånt rörigt inlägg jag postade senast🙂
Nåväl, när det kommer till vad man vet eller tror eller gissar om Guds existens så har jag i bloggriket och i Passagen debatt sett förfärliga exempel.
Många skriver att de vet att det inte finns en Gud.
Jag brukar då använda rätt starka ord och meddela att detta betyder att vederbörande själv är Gud, dvs en lätt paradox.
Bara en allvetande individ kan veta säkert att något INTE existerar.
Denna enkla, ganska tydliga logik är mycket användbar.
Existens däremot kan man hävda UTAN att vara ”allvetande” dvs med samma säkerhet som man kan hävda existens av alldagliga ting, genom enkel upplevelse och deduktion.
De som ”vet” att det inte finns en Gud brukar ofta förlöjliga och förolämpa det som vet att det finns en Gud eller åtminstone att det finns andeväsen.
Vi vet alltså vilken grupp som är lögn och falsk samt vet vi vilken grupp som KAN vara sann.

Jag tänkte fortsätta lite senare med vad jag själv vet och inte vet.

mvh / Hans

Som jag uppfattar det har intresset stannat av inom området så det är svårt att uppbåda motivation att skriva, precis som i den blogg jag hade.
Men jag har ju redan redogjort för en del av vad jag tror på och vet, tänkte gå in lite grundligare på det och det kan ju bli av senare kanske.

Det vore synd om de intressanta diskussionerna stannade av helt…och om du har mer att berätta om …

Ska se om jag kan locka hit någon fler….

Det är ju så att det finns läsare som inte kommenterar också….

Avstannat tillfälligt måhända men det krävs eftertanke för min del återkommer…..

Det mest skrämmande är nog att du inte formår komma med en giltig konklusion.

Judarnas stamgud är den hämnande

Andra folk har andra guda bilder

De kristnas gud är den tillgivande

Paulus sa ”Gå ut och gör alla folk till mina lärjungar”….”Här är icke jude eller grek, här är icke man eller kvinna, alla ären I (=är ni) ETT i Jesus Kristus…..”. (Paulus var kristen)

Judarna har en välddokumenterat historia, och därför påstås deras gud vara hela världens
—————————
Om Paulus hade sagt:”Här är icke palestinier eller israeler, här är icke man eller kvinna” skulle inte det ha funnits något problem.

—————

Är det bara jag, eller saknar dit inläg sammanhang? Jag ser bara en massa generaliseringer och forvirring av trosriktningar, din föreställning om de olika trosriktninger m.m.

Men ju, de är dumma i huvuderna.

Soros!

Jag måste erkänna att jag inte förstår vad du menar.

Varför släpper du igenom såna här dumheter Fairy?
Vet inte vad han/hon besvarar men tydligt oseriöst och huliganartat.

Hög tid att ta bort prenumerationen.
bara okunniga och huliganer med behov av att begå p-angrepp, och utan förstånd är aktiva inom wordpress (och passagen)

Helt annan nivå och trevnad utomlands.

Hur är ded med omdömet FairyMary?
Vill du ha den här fula nivån?

Det är ju skrämmande om något, att Sverige hyser ovanligt många huliganer inom alla områden är ju däremot inget nytt.

Hans, jag är för det fria ordet. Skulle sakna dig om du försvann!

Läser kritik…och det tål jag.

Hallå där, det där var inte kritik, det var rena dumheter och person-agg i högsätet.
När det gäller religioner så finns det annat än judendom och kristendom.
Jag har besvarat alla vettiga frågor och säger absolut bara det jag vet helt säkert.
Bara en galning begär att jag ska lösa alla problem åt honom och det som kastas ut har ingen relevant koppling till det som skrivits.

Jag har högre krav på en debatt.

Pren. borttagen och dessutom mark. som skräp-post

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: