Att leverera det osynliga
Postad av: fairymary på: april 5, 2009
Let’s dance i TV 4 är slut för säsongen. Kvar dröjer i mitt öra något som jag uppfattade som en språklig dissonans…ja, jag är lite gammeldags i min språkkänsla, kanske rentav överkänslig …
”Du levererar” sa en av de kvinnliga jurymedlemmarna gång på gång i sitt omdöme till de två som nyss dansat och andfådda tog emot feed-back på sin prestation….
Vad då, levererar? I min värld betyder leverera att lämna av något konkret, t.ex. varor vid dörren. Hur konkret är en dans?
För säkerhets skull konsulterar jag också Svenska Akademins Ordbok…och se där finner jag följande: Christus (skall) på then yttersta dagen, bootferdigom Christnom .. leffrera all nådh, kerleek och saligheet.
Där är vi något på spåren…man kan leverera även osynliga storheter….
Denna min reflektion fick näring av en kommentar till mitt föregående inlägg ”Helhet”
Har att leverera eller inte leverera något att göra med motsatsparet produktiv /improduktiv? Kan man värdera en poet i späningsfältet mellan de begreppen?
En av mina vänner förlorade en dotter för några år sedan. Bruno K Öiers diktsamling ”Det förlorade ordet” bidrog till att bära henne genom en ofattbar smärta.
Är det produktivt eller improduktivt?
En man håller just nu (!) på att fälla en 6 meter hög björk utanför mitt fönster. Det är väldigt konkret det han gör. Kunskapen om hur man gör …..syns inte….men hur skulle han ha kunnat göra det om han inte hade detta osynliga?
När en kirurg opererar är det oerhört konkret. Tack och lov är han bärare också av en osynlig kunskap.
Jag märker att jag håller på att göra mig till ambassadör för det osynliga…..
Något som är tryggt med det osynliga är att ingen kan ta det ifrån en…eller? Jag tillåter mig låna från Bruno K Öijers inofficiella hemsida:
8 kommentarer till "Att leverera det osynliga"
april 5, 2009 vid 14:31
Helena!
Jag funderade lite över begreppet ”han går genom rutan”…jag tror att det är närvaro i sig själv som går såväl igenom rutor som mellan scen och salong….
april 5, 2009 vid 19:43
fairymary,
Det är tydligen ett laddat ord.
En gång satt jag och pratade om barnuppfostran med en vän.
Det blev mycket tal om etik och moral etc.
Så småningom fick jag väl ur mig något mindre genomtänkt.
Jag sa – Vi ska väl trots allt leverera en god samhällsmedborgare ?
Kompisen gick i taket, vilket jag förstår.
Om man bortser ifrån mitt klumpiga sätt att uttrycka mig tycker jag nog ändå att jag hade en viss poäng. 
Detta bara med tanke på hur detta ord kan uppfattas olika.
april 5, 2009 vid 20:00
För övrigt tar albanon upp detta idag.
http://nabster.wordpress.com/2009/04/05/storebror-har-ny-strategi-for-framtida-barnfostran/#comments
D.v.s med uppfostran.
Jag vill inte ta fokus från ditt ämne fairymary, men, jag tycker dessa ämnen knyter an på något vis.
april 5, 2009 vid 20:03
Intressant! Jag trodde att det bara var jag som var överkänslig. Jag blev riktigt glad när jag hittade det gamla citatet från SAOB.
april 6, 2009 vid 19:28
Det är intressant med all form av kommunikation, denna väg mellan samförstånd eller missförstånd alternativt oförstånd.
Jag kan symboliskt säga ordet 69 till dig men beroende på hur jag framför det så kan det vid tydlighet ge just 69… vid otydlighet kanske du dock tolkade mitt 69 som 96?
Hur vi uttrycker oss ändras från århundrade till århundrade men det är fortfarande HUR vi uttrycker och i vilka sammanhang som gör att vi antingen levererar ett bra svar eller levererar ovisshet.
april 6, 2009 vid 20:31
alnabone!
Jag delar intresset för kommunikation….för att inte säga att jag är “besatt” av ämnet….jag har verkat i en bransch där kommunikationen är så oerhört grannlaga….
….och för mig är det tydligt …som du skriver ….att både hur vi uttrycker oss och i vilket sammanhang vi gör det…och med vilket kroppsspråk och med vilken timing….så kan det få helt olika utfall…men det är inte bara jag som sänder ut kommunikationen det kommer an på….det finns också en mottagare som kanske har helt andra associationer till det jag säger, som uppfattar något helt annat än det jag har sagt….
It takes two to tango…
Lämna ett svar
Senaste kommentarer
 | fairymary på Amatör-teologi-filosofi |
 | alnabone på Snabb bönhörelse |
| alnabone på Begreppsförvirring |
 | Josef Boberg på Begreppsförvirring |
| fairymary på Snabb bönhörelse |
april 5, 2009 vid 11:00
Nä, just det. Vi har alla ett eget liv där inne. Som tur är. Folk pratar så konstigt och härmar varandra. Vi är så lättledda. Vad sägs om det har då: Han går genom rutan.
Om man gör det då är man väldigt passande och passar i TV:n. Att gå genom rutan!